Nästa år kommer inkomstpensionen att sänkas med cirka 3 procent, enligt Pensionsmyndigheten som på måndagen presenterade sin prognos för 2011.

Denna gång är det framför allt den höga arbetslösheten som påverkar både dagens pensioner och våra pensioner i framtiden.

Vi har redan i år sett hur inkomstpensionerna sänkts. I det orangea kuvertet, som visar på den framtida pensionen, har inkomstpensionen också skrivits ner.

Den främsta anledningen till sänkningen var börsfallet 2008 som gjorde stort minus hos AP-fonderna.

Men även inför nästa år går pensionssystemet med minus. Denna gång är det framför allt för att för få har arbete och därmed kommer det in för lite pengar.

Vårt pensionssystem bygger på att de pengar som betalas in för dem som arbetar i dag går direkt till dagens pensionärer. Som reserv och för att jämna ut mellan årskullar finns buffertfonder, AP-fonderna (första-fjärde samt sjätte). Efter ett katastrofalt 2008 gick fonderna bra förra året och gav en avkastning på 120 miljarder, eller 17 procent.

Däremot kommer det in för lite pengar i systemet från dagens löntagare samtidigt som det betalas ut mer än tidigare.

Anledningen till att det kommer in för lite är den höga arbetslösheten. Och det allra viktigaste - de unga kommer in allt senare på arbetsmarknaden.

Anledningen till att det betalas ut mer än tidigare är att vi lever allt längre.

Det finns en förenklad liten lathund som visar hur mycket olika faktorer påverkar pensionerna. Jag har tagit mig friheten att översätta Pensionsmyndighetens försäkringstekniska språk till vanlig svenska.

Om de typerna av påverkan förändras med en viss procentsats eller år så påverkas pensionen positivt eller negativt med en viss procent.

Det betyder alltså dubbelt så mycket för pensionerna, både i dag och i framtiden, om de unga börjar jobba ett år tidigare än om de äldre går i pension ett år senare.

När pensionerna för nästa år räknas ut sker det som i en stor årsredovisning. Skulder ställs mot tillgångar och är skulderna större än tillgångarna sänks pensionerna. Det brukar kallas för att ”bromsen” slår till.

På skuldsidan räknas både framtida pensioner till dagens pensionärer och morgondagens. På tillgångssidan finns värdet av alla framtida pensionsavgifter (förenklat alla pensionsrätter i de orangea kuverten) och buffertfonderna.

För första gången har Pensionsmyndigheten räknat ut att pengarna som ska betalas ut är mer än pengarna som kommer att betalas in. Det är inget problem, menar myndigheten, så länge som buffertfonderna växer så att de kan täcka upp mellanskillnaden.

Tanken med pensionssystemet är att det ska klara sig inom sina ramar. I det tidigare pensionssystemet fanns ett absolut löfte om hur stor pensionen skulle bli, oavsett om det gick bra eller dåligt för Sveriges ekonomi.

Gick det dåligt för ekonomin fick man ta pengar från andra delar av ekonomin för att leva upp till pensionslöftet, som till exempel sjukvården, genom skattehöjningar eller genom att låna av nästa generation.

Nu är pensionerna direkt kopplade till hur det går för svensk ekonomi. I tider av hög arbetslöshet då unga inte får sitt första jobb så påverkas alltså både dagens och morgondagens pensioner.