Finanskrisen som drog proppen ur världsekonomin hösten 2008 har satt prognosmakarna på det hala. Gång på gång har bedömningarna fått kastas i papperskorgen. De värsta prognoserna för arbetslösheten ser inte ut att besannas, men det kommer ändå att dröja innan sysselsättningen tar fart.

Mest optimistisk är Handelsbanken, som i mitten av december spådde att arbetslösheten vänder ned redan inom tre till sex månader. Till de mer pessimistiska hör Svenskt Näringsliv som räknar med att arbetslösheten ökar till 10,2 procent 2011.

Den tyngsta prognosen kommer från Arbetsförmedlingen, som nu bedömer att arbetslösheten kuliminerar på 9,4 procent under 2010. Krisen blir inte så djup som befarat, men det handlar fortfarande om 448 000 personer som kommer att vara arbetslösa.

Jobbtillväxten går trögt och först 2012 sjunker arbetslösheten märkbart. Trots neddragningarna har många av företagen ledig kapacitet, och därmed kan produktionen öka ett bra tag utan behov av nyanställningar.

För industrin är det fortsatt tungt. Ovanpå förra årets ras med 60 000 personer sveps ytterligare 30 000 jobb bort i år. Först 2011 blir det en svag uppgång, bedömer Arbetsförmedlingen.

Och alla jobb som försvunnit kommer inte tillbaka.

– Vi kommer förmodligen att tappa ett hack, precis som efter krisen i början av 1990-talet när 100 000 industrijobb inte kom tillbaka, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

En hotbild för facket är att företag med produktion också utomlands väljer att lägga volymökningarna där. I länder med permitteringssystem finns de anställda kvar och det går snabbt att växla upp verksamheten.

Branschorganisationen Teknikföretagen har inte heller blåst faran över för nya varsel och understryker att det blir en lång väg upp från botten. Under 2010 ökar produktionen bara ett par procent.

Tvärtemot de flesta förutsägelser har krisen bara nuddat vid tjänstesektorn. Stimulanser som rekordlåg ränta och skattesänkningar har bidragit till att hålla efterfrågan uppe. Oron för arbetslöshet har ökat sparandet, men inte strypt konsumtionen av varor och tjänster.

Runt två miljoner jobbar i den privata tjänstesektorn, det är 45 procent av hela arbetskraften. Trots det väntas bara en femtedel av de jobb som försvinner nu vara tjänstejobb. Och efterfrågan har redan vänt upp i flera delbranscher.

– Det börjar redan bli brist på arbetskraft på flera håll. Vändningen har kommit ovanligt snabbt, säger Almegas chefsekonom Lena Hagman.

Brist på arbetskraft samtidigt som arbetslösheten är hög låter som en paradox, men inträffar lätt under konjunkturuppgångar. De arbetslösa matchar inte alltid företagens krav.

Risken är att antalet långtidsarbetslösa ökar till en permanent högre nivå än före krisen.

– Historiskt sett vet vi att det är oerhört svårt att ta tillbaka vad vi har förlorat i en sådan här kris. Nu krävs det strukturella och långsiktiga reformer. Det viktiga är att jobba med att öka arbetskraftens kompetens, säger Swedbanks chefsekonom Cecilia Hermansson.

Antalet arbetslösa i det Arbetsförmedlingen kallar utsatta grupper, som har svårast att få jobb, har redan ökat kraftigt. Vid årsskiftet handlade det om sammanlagt runt 200 000 personer.

– Den som är långtidsarbetslös förlorar både självkänsla och kompetens. Det som behövs är ett utbildningslyft, säger LO:s chefekonom Lena Westerlund.

Sämst jobbchanser har enligt Arbetsförmedlingen ungdomar med bristfällig utbildning, utomeuropeiskt födda, funktionshindrade och arbetslösa som är över 55 år eller saknar gymnasiekompetens.

Striden om ungdomsarbetslösheten lär fortsätta i år, när den väntas nå över 30 procent. Den höga siffran kallas ”en statistisk synvilla” av Arbetsförmedlingen, som inte ser ungdomarna som en riskgrupp. Äldre som förlorar jobbet har i snitt betydligt längre tid i arbetslöshet.

Stefan Fölster, Svenskt Näringsliv, underkänner resonemanget.

– Arbetsförmedlingen är inte en neutral part utan försöker förebygga kritik som de kommer att få. Det stämmer att många unga i statistiken är studerande, men det är också många som varken jobbar eller studerar. Och bland dem ökar andelen med psykiska besvär, säger han.