Försöket med gymnasial lärlingsutbildning har slagit väl ut och förslag finns om att ­utveckla lärlingssystemet till andra branscher. G:ssons El i Södertälje tar regelbundet in praktikanter från gymnasiet, liksom elektrikerlärlingar.

Nära 90 procent av de personalchefer som deltagit i undersökningen IC Potential Personalchefsindex kvartal 1, kommer med konkreta svar på den öppna frågan hur fler ungdomar ska komma in på arbetsmarknaden.

Enskilt vanligaste svaret är lärlings- och praktikplatser och svaret går igen bland personalansvariga i alla undersökta branschområden, och över hela Sverige.

Många av handelsföretagen anger att de redan tar in många ungdomar i företaget. Handeln behöver många extraanställda – varav många är skolungdomar och studenter – för att klara de långa öppettiderna.

Dagab i Jordbro, med lagerverksamhet i tvåskift, har många unga personer – mellan 18 och 25 år – bland de anställda.

–Det är ofta första jobbet, lagerjobbet kräver inte utbildning och attraherar många ungdomar, säger Björn Larsson, personalansvarig på Dagab i Jordbro som har 500 anställda. Många har börjat på sommarjobb och sedan blivit kvar.

Björn Larsson tycker att andra typer av arbetsgivare kan behöva ha lärlingssystem, beroende på verksamhet, då det är ett naturligt sätt att komma in på arbetsmarknaden istället för provanställning, även om det inte skulle passa på Dagab.

G:ssons El AB i Södertälje, med cirka 30 anställda, behöver snart anställa fler elektriker, säger verksamhetsansvarige Ralf Hallqvist. Och då ska det vara färdigutbildade elektriker.

Men företaget tar också varje år in ett par elektrikerlärlingar och praktikanter från gymnasiets elprogram.

Just nu har företaget Andreas Johansson från Elektrikergymnasiet som praktikant. Elektrikeryrket ställer speciella krav och efter gymnasiet måste den blivande elektrikern göra 1600 timmar som lärling.

–Att ha lärlingar är vårt sätt att kunna rekrytera dem vi vill ha, säger Ralf Hallqvist. Om praktikanten sköter sig bra kan det bli en lärlingsplats sedan.

Många anser att lärlingsanställning med lägre lön är en bra ingång till arbetslivet för unga också i andra yrken.

Folkpartiet föreslog förra året ett lärlingssystem med lägre lön och begränsad anställningstrygghet. Utbildningsminister Jan Björklund pekar på att lärlingsutbildningen som införts på vissa gymnasier blivit en succé – men att det inte räcker.

Försöket med gymnasial lärlingsutbildning pågår i skolorna fram till 30 juni 2011. Byggprogrammet är störst och fordonsprogrammet näst störst inom lärlingsförsöket.

Nationella lärlingskommittén förordar att det är angeläget att lärlingsutbildning kan utvecklas inom nya branscher och yrken utan lärlingstradition, till exempel inom barnomsorg, vård och omsorg samt handel och administration.

Det är också viktigt ur jämställdhetssynpunkt att utveckla möjligheterna till lärlingsutbildning också inom traditionellt kvinnodominerade områden, framhåller kommittén i sitt delbetänkande som kom i november 2009.