Men om räddningsaktionen för företaget inte lyckas är det du som får betala. Framför allt får du betala med en sämre a-kassa. A-kassan sätts inte efter din ursprungliga lön utan efter den sänkta lönen.

Det kan bli kännbart för dig som redan får en rejäl inkomstsänkning när det blir a-kassa i stället för lön. Så acceptera inga sänkningar utan att först ta reda på vad du får ut som arbetslös.

Kom också ihåg att en lönesänkning även påverkar inbetalningarna till pensionen. Även om pensionen inte känns så angelägen mitt i krisen är det viktigt inte glömma bort den.

Sänkt lön under några månader får inte så stor betydelse. Men blir det sedan arbetslöshet och a-kassa påverkar det också pensionsinbetalningarna. Med tiden kan det bli många kronor som inte kommer att stå och förränta sig fram till pensionen.

Om vi lyfter blicken lite och tänker på vad som ligger till grund för de stora avtalen på arbetsmarknaden så blir effekten också mycket allvarlig. Den solidariska lönepolitiken, som under årtionden kännetecknat de svenska kollektivavtalen, har också betytt mycket för utvecklingen av svenskt näringsliv och arbetsmarknad.

Tanken är att företag som inte klarar av lönerna slås ut och ersätts av nya företag med bättre intjäningsförmåga. Företag med mycket god intjäningsförmåga får inte heller rusa iväg och sätta alltför höga löner.

Därmed skulle de kunna ta folk från näringar som inte kan betala lika höga löner. Nej, det bästa har fack och arbetsgivare gemensamt ansett vara om lönerna är relativt lika. Och länder med större löneskillnader har visats fram som exempel på länder med sämre effektivitet i näringslivet.

Nu bryts det mönstret. Och frågan är om det ger fler eller färre jobb i framtiden i Sverige.