Det kan de i princip. Landstingen kan skaffa pengar till lönehöjningar genom att höja skatten eller genom att spara på annat håll.

• Varför håller arbetsgivarna emot?

De vill inte höja skatten, de vill inte spara på annat håll. Men de är mest rädda för att andra yrkeskategorier kräver minst lika mycket. Då skenar kostnaderna iväg rejält.

• Men om skattebetalarna vill betala mer för alla anställda på vårdområdet?

Alla skattebetalare vill nog inte betala mer, en del anser säkert att de inte klarar högre skatt, andra att det borde gå att få mer vård från den summa man redan betalar.

Men även om alla skulle vara överens om att godkänna alla lönekrav på vårdområdet skulle det inte fungera. För då skulle alla andra yrkesgrupper i hela samhället vilja ha mer.

Om alla får vad de begärt skenar kostnaderna iväg och i slut­änden blir de varor och tjänster vi producerar för dyra jämfört med våra utländska konkurrenter. Vi blir utkonkurrerade och förlorar jobb. Då kan vi inte heller betala höga skatter till landstingen. Så resonerar arbetsgivarna och de flesta ekonomer.

• Så vad är problemet?

Att förmå andra fackliga organisationer att gå med på att låta sjuksköterskorna få mer.

• Är det omöjligt att ändra på lönerelationerna på arbetsmarknaden?

Inte alls, men det tar tid, oftast lång tid.

•Vilka grupper i vården handlar det om?

Striden gäller cirka 85000 medlemmar i Vårdförbundet. Knappt 69000 arbetar inom landstingen, resten i kommunerna. Fyra yrkeskategorier berörs: sjuksköterskor, röntgensjuksköterskor, barnmorskor och biomedicinska analytiker.

• Vad kräver de?

Lönehöjningar med minst 1700 kronor i månaden i år och lika mycket nästa år och en lägstlön på 22000 kronor är huvudkraven.

• Det är väl inte så väldigt mycket?

Det beror på hur man ser det. I kronor är det lika mycket som läkarna fick i sitt avtal strax före jul. Men eftersom läkarna har högre löner motsvarar det cirka 3 procent för vardera 2008 och 2009. För Vårdförbundet, med betydligt lägre snittlöner, motsvarar kravet drygt 7 procent per år.

• Men heter det inte att ”märket” på arbetsmarknaden är 10,2 procent på tre år?

Jo, det landade industriavtalen på, som ska vara riktmärke. Men LO hade en intern överenskommelse om avtalskraven som innebar att områden med många lågavlönade kvinnor skulle få mer genom en kvinnopott. Därför fick Kommunal och Handels avtal över märket.

• Varför kan inte övriga fack acceptera att Vårdförbundet också får mer?

Vårdförbundet tillhör TCO och ingår inte i någon samordning av avtalskraven, som LO har. Därför är det en öppen fråga hur andra förbund reagerar.

• Hur mycket är arbetsgivarna i vården beredda att ge då?

Var den övre gränsen går vet man inte. Men arbetsgivarnas organisation SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, sade ja till medlarnas slutbud den 30 mars. Det innebar löneökningar på 4 procent 2008, 2,5 procent 2009 och 2 procent 2010, sedan skulle avtalet fortsätta sifferlöst från och med 2011. Det fanns också en lägstalön på 21100 kronor efter ett års sammanhängande anställning.

• Varför sade Vårdförbundet nej till det?

Det blev uppror i medlemsleden. Förbundets styrelse ville säga ja till budet, men kördes över av kongressen, som avgör avtalsfrågorna.

• Nu talas det utvidgad strejk, hur då?

Just nu strejkar omkring 3400 medlemmar i Vårdförbundet. Är ingen förhandlingslösning i sikte på måndag den 5 maj trappas strejken upp med ytterligare cirka 3500 medlemmar.

• Har inte sjuksköterskor och de andra grupperna egentligen haft en ganska bra löneutveckling under senare år?

Det beskriver fack och arbetsgivare på olika sätt. I procent räknat har Vårdförbundets löneutveckling från 1995 legat över genomsnittet för övriga grupper i den offentliga sektorn. På hela arbetsmarknaden har bara de industrianställda haft bättre löneutveckling, påpekar SKL. Vårdförbundet säger att bortsett från förra året har löneökningarna sackat efter sedan 2003. Och att det inte är procenten utan krontalen som räknas. Det går inte att handla med procent i affären, påpekar facket.

• Men löneökningar på 4,3 procent förra året är väl okej?

Det är ett genomsnitt, siffran varierar starkt mellan olika landsting. I exempelvis Stockholms läns landsting blev löneutfallet förra året 2,09 procent.

• Äts inte det upp av inflationen?

Förra året var inflationen 2,2 procent vilket betyder att löneökningen måste vara högre än så för att du ska få en verklig (real) förbättring. Just nu är inflationen 3,4 procent även om prognosen för helåret 2008 lyder på 2,9 procent.

Cecilia Axelsson

08-13 52 79, cecilia.axelsson@svd.se

Leif Petersen

08-13 55 18, leif.petersen@svd.se