Snart börjar höstterminen för 240000 studenter på Sveriges universitet och högskolor. En av dem som ska återvända till skolbänken är Shantana Shahid, 20 år. Hon har pluggat internationella relationer och nationalekonomi på Södertörns högskola i två år. Shantana Shahid bor inte som många studenter i korridor utan hemma med sin mamma i Skärholmen:

– Jag vill inte ta studielån vid det här stadiet, så därför bor jag hemma. Men det hade känts ­konstigt att ha en egen lägenhet i samma stad som mamma bor i också, berättar hon.

Trots att hon bor hemma räcker inte studiebidraget, omkring 2500 kronor i månaden, så Shantana har jobbat upp ett omfattande cv för att dryga ut kassan under sin studietid:

– Jag sorterar frukt på en fruktfirma, jobbar på posten under ­julen, sitter som vakt på högskole­prov, jobbar med administration på skolan och senast jobbade jag som publikvärd på en Robert Wells-konsert. Jag har inte jobben för att det är kul utan för att ha råd att leva som jag vill.

Enligt Erika Pahne, privatekonom på Swedbank, har en genomsnittlig student i Sverige 200 kronor kvar i plånboken efter det att de nödvändigaste utgifterna är betalda. De 200 kronorna som blir över ska räcka till nöjen, resor med mera.

Swedbank räknar också med 700 kronor i bostadsbidrag på inkomstsidan vilket inte alla studenter är berättigade till.

– De flesta studenter som bor själva måste ha andra inkomster än studiemedlet. Antingen handlar det om att låna pengar från föräldrarna eller att jobba extra. När inflationen är hög får studenterna det dessutom sämre eftersom det sker en eftersläpning i höjningen av studiemedlet.

Studiemedlet höjs en gång om året, i januari, och då i enlighet med konsumentprisindexets utveckling. Men beräkningen görs på KPI-ökningen fram till i juni året dessförinnan, så en hög inflation likt den vi har i dagsläget kan leda till att studenters disponibla inkomster sjunker rejält ­under en period.

Att studiemedlet inte höjts annat än vid den årliga KPI-justeringen sedan alliansen intog Rosenbad 2006 är något som upprör Sveriges förenade studentkårer, SFS.

– Det är ett sviket vallöfte, det har inte hänt någonting sedan de tillträdde för två år sedan. Alla partier, förutom moderaterna, lovade att höja studiemedlet ­inför valet men det har inte skett, säger Moa Neuman som är ordförande för SFS.

Centerpartiet och folkpartiet sa så sent som i våras att en höjning av studiemedlet ska ske före 2010. Moa Neuman tar upp den fattigdomsgräns som sattes upp av den tidigare socialdemokratiska ­socialministern Berit Andnor. Hon menade att ingen vuxen i Sverige ska behöva leva på mindre än 8300 kronor i månaden, men studenter vars enda inkomst är studiemedel tvingas leva på drygt 800 kronor mindre än den summan.

En undersökning som Centrala studiestödsnämnden, CSN, utförde förra året visar att de flesta studenter trots allt snack om skral ekonomi är nöjda med sin pengasituation. Bara var sjätte student sa att de måste jobba för att klara försörjningen när CSN frågade. När Stockholms studentkårers centralorganisation, SSCO, gjorde en liknande undersökning 2006 kom de däremot fram till att två av tre studenter måste jobba ihop minst 1500 kronor efter skatt varje månad för att klara sig i Stockholm.

Om man som student vill spara pengar ska man rikta in sig på de stora posterna, boendet och ­maten, tycker privatekonomen Erika Pahne:

– Boendet är den absolut största utgiftsposten, så försök att få en bostad med så låg hyra som möjligt. Man kan också cykla istället för att köpa busskort, laga mat hemma och se över andra utgifter som mobilabonnemanget.

Shantana Shahid tycker egentligen inte att hennes ekonomiska situation är något att klaga över. Hennes kompisar brukar ofta prata om att de har dåligt med pengar, men de bränner en hel del på att äta ute, vilket Shantana försöker hålla sig ifrån. Hon ­köper sällan kursböcker utan ­lånar allt på biblioteket istället.

– Jag tycker inte att jag har ­dålig ekonomi. Eller, jag vet att jag har det sett ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, men jag upplever det inte så. Mina kompisar tycker att jag har mycket pengar, men det är för att jag inte slösar och är duktig på att lägga undan.

I nästa andetag gör hon dock ett tillägg:

– Men jag vill inte heller säga att studenter inte har dåligt med pengar, för det är ju faktiskt många som har det.

Fackförbundet Sif (nu Unionen) gjorde en undersökning förra sommaren där 1400 studenter tillfrågades. Var fjärde student hade funderat på att avbryta sina studier på grund av ekonomiska svårigheter. Mer än hälften uttryckte oro för att pengarna inte ­skulle räcka, mer än varannan bygger sin ekonomi på hjälp från föräldrar eller andra personer. Källa: Sif/Unionen

En utredning är tillsatt på utbildningsdepartementet för att utreda studenters sociala- och ekonomiska situation. Utredningen, som fått namnet ”En ­studiesocial utredning”, är ­under arbete och resultatet presenteras i mars 2009.

I utredningens direktiv står bland annat att den ska se över fribeloppet, den gräns som gör att ­inkomster från arbete som överstiger 56375 kronor per termin leder till minskat studiemedel från CSN.

”Vissa studenter kan inte höja sin levnadsstandard i den mån de skulle vilja” står det i direktiven. Även fondförsäljning, aktieutdelning och dylika inkomster räknas in i fribeloppet.

miljarder är svenskarna skyldiga CSN. Summan har ökat konstant under ett par års tid, enligt Lars Hillerström på CSN. När studie­lånet betalas tillbaka görs det mot en ränta på 2,1 procent. Källa: CSN

Studenter har lägre disponibel inkomst 2008 än 1989, visar en undersökning från Swedbank som publicerades i våras.

”Sedan 1989 har överskottet för en ­ensamstående student efter nödvändig konsumtion minskat med 24 procent eller 300 kronor i fast penningvärde per studiemånad. Utvecklingen för den som valt att ­arbeta har däremot ­varit den motsatta. Ett enpersons-hushåll med arbete men utan högre utbildning har under dessa 20 år fått en förbättring med 100 procent eller med 4100 kronor per månad”, skriver Swedbank.