En färsk Sifoundersökning om hushållens syn på sin ekonomi visar att svenskarna blivit lite mer positiva under den senaste månaden. I mätningen, som gjorts under slutet av januari, räknar nära en tredjedel med att de har mer pengar i plånboken under det kommande året. Detta är klart fler än tidigare.

Andelen som tidigare räknat med en oförändrad ekonomi har minskat.

Samtidigt tror ungefär var femte att det blir sämre, och andelen pessimister är oförändrad mot tidigare.

De som tror på en ljus framtid motsvarar dock inget tvärsnitt av den svenska befolkningen. Höginkomsttagare räknar med en fetare plånbok i år och män är mer positiva än kvinnor om sin ekonomi.

Bland dem som har en negativ syn på den egna ekonomin är kvinnorna i majoritet. Och bland låginkomsttagarna räknar fler med att få de sämre, än de som tror att de får det bättre. Den mest negativa gruppen är dock pensionärerna. Hälften av dem som är över 65 år bedömer att de får de sämre ekonomi i år och bara 5 procent av dem tror att de får det bättre.

– Sammantaget tyder detta på att vi kommer att få större ojämlikheter i samhället. En stor andel pensionärer har fått besked om sina pensionsutbetalningar och märker av att bromsen har satt in, vilket innebär att pensionerna blir lägre än ifjol, säger Karna Larsson-Toll, som är undersökningsledare på Sifo och har skrivit rapporten.

I undersökningen ställs också frågor om vad hushållen väljer att göra om den disponibla inkomsten ökar. En stor andel, nära 40 procent, skulle spara pengarna, och en nästan lika stor grupp skulle lägga pengarna på konsumtion och då främst en semesterresa.

Omkring 16 procent svarar att de skulle göra större investeringar i kapitalvaror och då hamnar möbler och heminredning i topp. Bara 5 procent svarar att de skulle lägga pengarna på ett nytt boende, eller köp av ett fritidshus – en minskning mot tidigare mätningar.

Intresset för konsumtion och i synnerhet kapitalvaror var under finanskrisens utbrott, hösten 2008, lågt. Istället valde många att spara sina pengar. Men i höstas ökade hushållens benägenhet att konsumera och kurvan som visar att intresset inför att köpa kapitalvaror tog ett skutt uppåt.

– Man har valt att avstå när läget har känts osäkert, men det har i sin tur skapat ett uppdämt köpbehov av vissa kapitalvaror, säger Karna Larsson-Toll.

Även om en stor andel svenskar prioriterar konsumtion är sparande det som lockar allra mest när inkomsterna blir högre. Och banksparande är det mest populära. Även historiskt sett ligger prioriteringen av sparande på en hög nivå. 1995 låg prioriteringen på 17 procent och idag är motsvarande siffra 22 procent.

Viljan att betala av sina skulder är dock inte alls lika stor. Över tid har också intresset sjunkit. Bara 10 procent av de tillfrågade uppgav att de var intresserade av att betala av sina skulder om de fick mer pengar att röra sig med. Detta trots att räntan nu är rekordlåg, vilket bidrar till att det finns ett utrymme i hushållsbudgeten för att amortera och dessutom är räntorna på väg upp och lånen kommer att bli dyrare framöver.

–Med så här låga räntor finns det inte så starka incitament att amortera. Stora lån kostar inte så mycket, säger Cecilia Hermansson, chefsekonom på Swedbank.

Att många resonerar så är också synligt i Sifos undersökningar.

När Riksbanken höjde räntan i flera omgångar under 2008 ökade viljan att amortera, vilken låg på topp strax före finanskrisens utbrott. Men under större delen av 2009 minskade istället intresset för att amortera.

–Vi lever i en skuldtid, där man är beredd att ta på sig skulder och många lånar amorteringsfritt till boendet. Folk tycker sig ha råd med lånen. Lånen har gått upp men inte betalningsviljan, säger Karna Larsson-Toll.

Hushållens skuldbörda ökar stadigt. Skuldkvoten ligger runt 160 procent och även kredittillväxten är hög. Den senaste siffran visar på en kredittillväxt på 9,3 procent för december, enligt SCB. Och Cecilia Hermansson ser faror i utvecklingen där hushållen blir alltmer sårbara ju högre skulderna blir. Ingen kan på förhand veta hur ekonomin utvecklas och man kan få stigande räntor även i en lågkonjunktur.

–Skuldkvoten har aldrig varit så här hög i modern tid och de tilltagande spänningarna är ännu mer tydliga nu. Man kan inte säga att det är lugnt bara för att sparandet är högt. Det är inte alltid samma hushåll som lånar och sparar.

Hon anser att det är klokt att stävja utvecklingen i tid.

–Det finns olika saker att göra för att få ned kredittillväxten. Det kan handla om ränteavdragen och hur mycket man kan skjuta upp i skatt. Man bör titta över de verktyg vi har idag, säger Cecilia Hermansson.