För 2010 och 2011 saknas 5 respektive 8 miljarder kronor som kommuner och landsting måste möta med effektiviseringar och nedskärningar eller höjda skatter.

Det framgår av rapporten "Om kommunernas och landstingens ekonomi – maj 2009" från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

Prognosen är att kommun- och landstingsskatterna kommer att höjas med 21 öre nästa år, 10 öre för kommun och 11 öre för landsting, vilket ger ett tillskott på 3,5 miljarder kronor. Hur många och vilka kommuner som kommer att höja skatten är svårt att förutse, men klart är att det blir skattehöjningar i flera kommuner

- Vi har inte en aning om vilka kommuner som kommer att höja skatterna. Men helst skulle vi vilja se att det undviks genom att staten skjuter till mer pengar, säger Stefan Ackerby, chefsekonom på SKL.

I de kommuner där det blir skattehöjningar kommer den som tjänar 25 000 kronor i månaden före skatt att i genomsnitt få skatten höjd med 40 kronor i månaden, eller 480 konor om året. Det har Erika Pahne, privatekonom på Institutet för privatekonomi på Swedbank, räknat ut.

- En höjning med 21 öre ger 40 kronor högre skatt per månad vid en bruttoinkomst på 25 000 kronor, säger Erika Pahne.

För 2008 redovisar drygt 80 kommuner ett resultat som är större än 2 procent av skatter och bidrag. Antalet är väsentligt lägre än året innan men också lägre än 2006.

Drygt 70 kommuner redovisar ett negativt resultat varav sjutton kommuner redovisar underskott för andra året i rad. Det är många fler än 2007 då endast fyra kommuner hade underskott två år i rad.

Det finns olika orsaker till resultatförsämringen, skriver SKL i rapporten. Den viktigaste anledningen är ett försämrat finansnetto. Antalet kommuner med negativt finansnetto ökade med 24 procent, från 135 kommuner 2007 till 167 kommuner 2008.

Många kommuner har nämligen tvingats till stora nedskrivningar av sina finansiella tillgångar, de har alltså köpt värdepapper till ett högre pris än vad priset är idag. I några få fall har delar av kommunernas placeringar gått förlorade i samband med att finansinstitut har gått i konkurs. Det gäller bland annat Helsingborgs och Oskarshamns kommuner, säger Stefan Ackerby.

Stefan Ackerby säger ändå att den nuvarande krisen är något mildare jämfört med krisen på 1990-talet när det gäller kommunernas intäktsbortfall, däremot är effektiviseringsmöjligheterna mindre.

- I början av 1990-talet gick vi in i en kris efter en lång tid av tillväxt och det fanns nog en hel del luft i verksamheterna. Men nu har man kämpat med ekonomin under lång tid och det är svårare att skära ned, säger Stefan Ackerby.

SKL:s prognos visar att kommunernas resultat sjunker i snabbt takt 2009–2010, i år beräknas resultatet bli negativt. Prognosen för nästa år är ett resultat nära noll. Förbättringen 2010 beror dels på att kommunerna antas höja skatten och att statsbidragen höjs, dels på att kommunerna vidtar kraftfulla besparingsåtgärder för att få ekonomin att gå ihop.

- Det blir riktigt besvärligt 2009, 2010 och 2011. Därefter räknar vi med att den samhällsekonomiska situationen förbättras och att det får genomslag i kommuneras ekonomi, säger Stefan Ackerby.

För 2011–2012 gör inte SKL någon prognos utan en kalkyl som bland annat förutsätter en kostnadsökning. Även om regeringen beslutat höja statsbidragen från och med 2011 innebär beslutet en sänkning jämfört med 2010. Tillsammans med en svag skatteunderlagsutveckling resulterar det i en kraftig försämring av resultatet, enligt rapporten. Det tyder på att kommuner och landsting tvingas vidta ännu fler åtgärder 2011 i form av ytterligare skattehöjningar eller besparingar.

E24: Om besparingsmöjligheterna är uttömda, skatteunderlaget fortsatt krympande och det inte kommer stöd från staten - finns det besparingsmöjligheter i att exempelvis slå ihop kommuner?

- Den frågan har ju väckts, men det ger inte så mycket. Man kan slå ihop viss administration, men kostnaderna för exempelvis äldreomsorg och skolor är de stora posterna, säger Stefan Ackerby.

Han tror inte heller på riktade stöd till de kommuner som har riktigt svåra ekonomiska problem.

- Nej, då riskerar kommunerna att bli mindre varsamma med sin ekonomi, om de vet att de ändå får hjälp. Regeringen har varit tydlig med att det inte blir någon kommunakut som på 1990-talet, säger Stefan Ackerby.