Minst 3,5 miljoner svenskar har förenklad deklaration i år. För de allra flesta, som inte har några aktieaffärer att redovisa, borde det inte vara några problem. Det ska, åtminstone enligt Skatteverket, räcka med några knapptryck på mobilen, telefonen eller datorn. Därför är det konstigt att blotta tanken väcker så stor olust hos många.

Deklaranterna uppvisar ungefär samma strutsmentalitet som många pensionärer. När 40-talisterna går i pension upptäcker de att det blir betydligt mindre pengar än väntat – trots att de inte har haft särskilt höga förväntningar.

En bankundersökning visade nyligen att nästan varannan svensk som är 50+ vill gå i pension före 65 års ålder, men var tredje tror inte att det är ekonomiskt möjligt. Större kunskap och intresse skulle kanske göra­optimisterna fler.

Det växande antalet privatekonomiska frågor som vi förväntas ta ställning till genom livet, tillsammans med nya finansiella möjligheter, gör det allt viktigare att redan från början ha koll på sin privatekonomi. Då knappt någon föds med sunt förnuft i privatekonomi borde det vara ännu viktigare att alla i samhället hjälps åt för att lära de unga vad det handlar om.

Förra året skrev privatekonomer från flera banker och försäkringsbolag ett upprop där de krävde skolundervisning i ämnet. Men det ansågs inte vara viktigare än något annat ämne.

Efter gymnasieutredningen som presenterades för några veckor sedan ska de nu följa upp sitt önskemål och se vad regeringen kan göra.

Jag minns en samhällskunskapslärare som föredrog dagstidningar framför skolböcker i undervisningen. Det var ett smart sätt att väcka elevernas samhällsintresse. Utbildade lärare i privatekonomi borde även kunna intressera unga för deras egen ekonomi. Istället för att gruva sig för allt från deklaration till pension skulle fler kunna använda sin energi till betydligt roligare saker.