Skatten på arbete sänks ytterligare nästa år. Regeringen föreslår i budgetpropositionen att jobbskatteavdraget utökas och att gränsen för att betala statlig skatt höjs. Reformerna, som totalt kostar 32 miljarder kronor, ska mildrar effekterna av sämre konjunktur, varaktigt höja sysselsättningen och förstärka välfärden, enligt Anders Borg.

Tillsammans minskar de två åtgärderna skatten på arbete med 15 miljarder kronor. Regeringen räknar med att skattesänkningarna till mer än hälften ska finansiera sig själva. Det skriver Riksdag och Departement.

Enligt beräkningarna skulle de offentliga finanserna långsiktigt stärkas med 9 miljarder kronor per år. Det innebär att staten ska få tillbaka 57 procent av skattesänkningarna på 15 miljarder.

Det utökade jobbskatteavdraget innebär för den som har 200 000 kronor i årsinkomst en skattesänkning med 2 066 kronor per år, det är drygt 170 kronor i månaden. Vid en årsinkomst på 300 000 kronor blir sänkningen 3 082 kronor, motsvarande 257 kronor i månaden. Samma summa får de med högre inkomster. Beräkningarna gäller vid en kommunalskatt på 31,44 procent.

Gränsen för när statlig inkomstskatt ska betalas vill regeringen höja från 28 400 kronor i månadsinkomst till 31 700 kronor i månaden. Det innebär att skatten sänks med 20 procent av den del av månadsinkomsten som är mellan 28 400 och 31 700 kronor i månaden, enligt Riksdag och Departement.

Regeringen föreslår vidare i budgetpropositionen att avgiften till a-kassan sänks med cirka 50 kronor i månaden för medlemmar som arbetar. För att göra det attraktivt att gå med i a-kassan erbjuder regeringen ett särskilt inträdespaket för dem som blir medlemmar i en a-kassa nästa år. Varje månad räknas under 2009 som två månader. Det betyder att man kvalificerar sig för inkomstersättning efter sex månader i stället för efter tolv.

Det ska även bli enklare att bli medlem i a-kassorna. De krav som finns i dag på viss arbetad tid slopas. Det betyder att den som är föräldraledig, sjuk eller arbetslös kan bli medlem i en a-kassa.

Regeringen ska satsa omkring 2 miljarder om året på pensionärerna. En pensionär med ingen eller låg inkomstpension får en årlig skattelättnad på 2 300 till 3 500 kronor, beroende på bland annat kommunalskatt och ålder. Därtill höjs äldreförsörjningsstödet och det särskilda bostadstillägget.

Andra besked är att arbetsgivaravgifterna och bolagsskatten sänks. Det blir entreprenörskap i skolan och en satsning på entreprenörsutbildning på högskolan.

Det ska också bli lättare för unga och invandrare att få jobb. I en debattartikel i DN på fredagen skrev Anders Borg och Nyamko Sabuni att regeringen satsar 2 miljarder på snabbare integration.

Vidare utvidgas den allmänna förskolan till även treåringar, nu är det från fyraåringar, och kvaliteten i förskolan ska höjas. Gymnasieskolan ska reformeras och ett nytt betygssystem införs. Lärlingsutbildningen utvidgas och yrkesutbildningen förstärks. Mer pengar ska läggas på forskning och innovationer, särskilt inom medicin, teknik och klimat och infrastrukturen får mer pengar.

Riksdag och Departement skriver att de 30 miljarder som finansministern sagt att regeringen har i reformutrymme för nästa år nu är intecknat.

Det tredje jobbskatteavdraget tar hälften av de 30 miljarderna i anspråk. Skattesänkningar för företag och på pensioner plus sänkta arbetsgivaravgifter kostar omkring 5 miljarder. Satsningen på infrastruktur kostar omkring 4 miljarder. Vidare kostar reformer inom omsorg och socialförsäkring 2 miljarder, utbildnings- och forskningssatsningen kostar 3 miljarder och nya satsningar på klimat och miljö går på drygt 1 miljard, enligt Riksdag och Departement.