Tyvärr finns det många som kan vittna om lika felaktiga råd och försäljningar som Lillie Clinell. Det har blivit bättre på senare år men ändå är det många som lockas att spara i produkter som är helt felaktiga för dem.

Bankernas rådgivare har två uppgifter, ge dig bra råd men framför allt sälja bankens produkter. Det är lätt att glömma att det är en säljare du möter. Finansinspektionens undersökning från i våras visar också att det är så rådgivarna upplever sig, som säljare. Och de känner också ett tryck från arbetsgivaren att sälja så mycket som möjligt.

Det finns många, fantastiskt kunniga och kloka rådgivare. Och som sparare kan du lära dig mycket av samtal med rådgivarna. Men det är du, och ingen annan, som ska fatta beslutet om hur du placerar dina pengar.

Ett visst skydd har vi numera i Rådgivningslagen. Den innebär att rådgivaren/säljaren är skyldig att sätta sig in i dina ekonomiska förhållanden och bara rekommendera placeringar som passar dig.

Du ska också få ett dokument med dig när du lämnar mötet som beskriver vilka råd du fått och vad du eventuellt har avråtts från. Finansinspektions undersökning visade att det ibland slarvas med dokumenteringen. Gå aldrig från mötet utan detta dokument.

Det är också det papper du har att ta fram om du är missnöjd. För Rådgivningslagen ger dig möjlighet att få skadestånd om rådgivningen varit vårdslös. Det ska alltså vara en sparprodukt som inte passade för dig. Är det däremot något som bara rasat i värde kan du inte få ersättning.

Här är några av de andra råden jag brukar ge:

• Ta med någon på mötet. Det är alltid bra att vara två som lyssnar och kan ställa frågor. Då har du också någon att diskutera erbjudandet med efteråt.

• Skriv aldrig under något vid sittande bord. Du behöver aldrig säga ja eller nej till något erbjudande direkt. Be om betänketid så att du får tid att fundera och sätta dig in i vad det är du gör med dina pengar.

• Ta med information om erbjudandet hem och läs igenom i lugn och ro. Prata gärna med andra som du har förtroende för, hör vilka erfarenheter de har och om de valt liknande erbjudanden.

• Skilj på affärer och vänskap. Även om du och banktjänstemannen sjunger i samma kör eller du, som Lillie upplevde det, blir nästan som väninna med rådgivare, så kan du ändå säga nej till ett erbjudande. Affär är affär.

• Lita inte på ord som ”garanterad” och ”säker”. Många svenska sparare fick erfara att de ”garanterade” aktieindexobligationerna blev så gott som värdelösa när Lehman Brothers gick i konkurs förra året.

• Kräv att få alla kostnader redovisade. Ofta nämns bara några av alla de avgifter och skatter som finns för en produkt. Be om räkneexempel på vad som du kan räkna med blir kvar om placeringen går upp eller ner olika mycket.

• Köper du en försäkringsprodukt från en försäkringsmäklare har du rätt att få veta hur stor provisionen är för olika alternativ. Tjänar mäklaren mer på att sälja det ena bolagets försäkring framför den andra så ska du få veta detta.

• Jämför kostnaderna för samma produkt på olika ställen. En kapitalförsäkring kan kosta allt från noll till många procent av ditt sparande. Ibland kan den dyrare försäkringen ge rabatter på vissa fondavgifter men ofta lönar det sig mer att välja en så billig försäkring som möjligt. Tänk på att försäkringar som säljs av människor ofta är dyrare än de som säljs på nätet.

• Att ge rådgivning är en försäljningskostnad för banken eller försäkringsbolaget. Därför kan det vara svårt för dig som har ont om pengar att få hjälp och råd. Finansinspektionens undersökning visade att det var få med riktigt låga inkomster som fick hjälp. Men blir du inte kontaktad av din bank kan du ändå be om en stunds rådgivning om du behöver det. En bra bank behandlar alla sina kunder väl.