Bensin-, el- och uppvärmningskostnader är det som bekymrar svenskarna mest när det kommer till den egna ekonomin. Däremot funderar svenskarna inte så mycket över sjunkande bostadspriser och fallande aktiekurser. Det visar en undersökning som presenterades av Nordea på torsdagen.

- Vi har tittat på Sverige, Finland, Norge och Danmark. Vi oroar oss för samma saker och vi planerar att spara till samma saker. En skillnad är dock att finnarna är dubbelt så oroliga som resten av nordborna. Inkomsläget är lägre i Finland, de är mer sårbara, säger Anna Bäcklund, privatekonom på Nordea till Pengar24.

Så många som fyra av tio svenskar oroar sig för stigande bensinpris och högre uppvärmningskostnader.

- Att man oroar sig över bensinpris och uppvärmningskostnader kan bero på att det är utgifter man följer varje månad. Man tankar och ser att priset har stigit sedan förra gången, säger Anna Bäcklund.

Det är också här som svenskarna tror sig kunna dra ned på utgifterna om det behövs.

Närmare hälften av de svenska hushållen planerar att spara in på uppvärmningskostnaderna. Knappt var tredje svensk tänker köpa billigare mat, förändra sina resvanor eller köpa mindre av andra konsumtionsvaror som kläder och prylar till hemmet.

- Det förvånar mig att man inte oroar sig mer för matpriserna. Det måste ha att göra med att man har möjlighet att påverka den utgiftsposten genom att välja billigare alternativ. Chips, läsk och godis går på många tusenlappar på ett år. Man har möjlighet att styra matkontot, säger Anna Bäcklund och tillägger att det är svårare att styra över energikostnaderna.

När det gäller hushållets kostnader för el och uppvärmning tycker hon att man ska fundera över hur man kan dra ned på förbrukningen och därmed utgifterna.

- Man kanske måste vara drastisk. Byta elleverantör eller gå över till en annan uppvärmningsform. Det kanske inte går att spara så mycket som man tror genom att sänka värmen med en grad och stänga av alla apparater med stand-by läge, säger Anna Bäcklund.

Undersökningen visar vidare att tre av tio känner oro för stigande räntor och för förändringar i socialförsäkringssystemet. Var femte svensk känner oro för skatteförändringar och för att inte ha tillräckligt med sparkapital.

Anna Bäcklund konstaterar dock att det inte är någon dramatik i siffrorna; folk är medvetna och villiga att ändra sitt beteende om så krävs. De med lägre inkomster är av förståeliga skäl mer oroliga för ekonomin än de med bättre löner.

De med lägre inkomster är också mer benägna att ta av sitt sparkapital när lönen inte räcker till, i den mån de har något. Detta är dock något som man ska vara återhållsam med, menar privatekonomen.

- Man ska vara uppmärksam på att man inte låter sparpengar gå till vardagskonsumtion. Det kan man göra i ett övergångsskede. Men om elräkningen höjs med 400 kronor i månaden måste man täcka in det i månadsbudgeten, man får lägga om förbrukningen, säger Anna Bäcklund.

En positiv sak som kommer fram i undersökningen, som visar att svenskarna har det relativt gott ställt, är att det som kommer längst ned på sparlistan är att dra ned på barnens och på de egna fritidsaktiviteterna.

- Det tyder på att vi har god ekonomi och att vi har andra utgiftsposter vi kan förändra. Vi är inte tvingade att dra ned, säger Anna Bäcklund.

Undersökningen har genomförts av Synovate. Drygt 1 000 personer från 18 år och uppåt har intervjuats.