Det säger miljöforskaren Minna Gillberg som fått eljätten Vattenfall att slå bakut.

- Konsumenten har inget val eftersom klimatneutral el som till exempel vattenkraft säljs till samma pris som den smutsiga elen, den som kommer från fossila bränslen, säger Minna Gillberg,

Hon är innehållschef och rådgivare åt EU- kommissionärerna Margot Wallström, norska Gro Harlem Bruntland och irländska Mary Robinson i klimatgruppen Road to Copenhagen och har redan retat upp Vattenfall rejält. Bolaget har till och med lagt ut en kommentar på den egna hemsidan för att bemöta Minna Gillbergs kritik.

Men Minna Gillberg ger sig inte mot eljättarna och pekar på att konsumenterna både är miljömässiga och prismässiga förlorare så länge inte EU lyckas sätta press på elbolagen.

- Handeln med el sker på en börs, Nordpol, som producenterna förser med både miljövänlig och smutsig el, huller om buller. Marginalpriserna, det vill säga huvudsakligen kolbaserad el styr börspriset och efter påslag också konsumentpriset, säger hon.

Vattenfall och andra nordiska elbolag säger att "vi kommer att närma oss Europas elpriser". Europas el är till största del så kallade smutsig el, det vill säga el baserad på fossila bränslen, gas och kol. Produktionspriset för vattenkraft och kärnkraft är lägre än 10 öre per kilowattimme, enligt Minna Gillberg. Konsumentpriset ligger på runt 100 öre per kilowattimme inklusive moms och avgifter för den med rörligt avtal, eftersom det läggs på en koldioxidavgift.

Även om andelen smutsig el som importeras till Nordpool bara handlar om några procent, så sätts på grund av den så kallade marginalprincipen priset på all el till den avsevärt högre kostnaden för kolkraften där även kostnad för utsläppsrätter ingår. Detta leder till det enligt Minna Gillberg absurda förhållandet, att svensk el som produceras helt utan utsläpp ändå drabbas av kostnad för utsläppsrätter.

- Vattenfall, Fortum och andra elbolag säljer vår billiga klimatneutrala el - vatten och kärnkraft - för samma pris som koldioxidbeskattad el och stoppar mellanskillnaden i egen ficka. Det faktum att vi i Sverige har billig och klimatneutral el kommer inte vanliga hushållskonsumenter och svenska företag tillgodo, säger hon.

Vattenfall kontrar i en kommentar utlagd på egna hemsidan och undertecknad av Hans von Uthmann, vice vd Vattenfall och chef Vattenfall Norden:

"Vad gäller elpriset, som Minna Gillberg kritiserar, så bestäms det med hjälp av marginalprissättning. Det innebär att priset sätts där utbud möter efterfrågan, precis som på råvarumarknaderna för exempelvis stål, olja eller papper. Modellen har stora samhällsekonomiska fördelar eftersom det blir möjligt för billig och miljövänlig elproduktion att konkurrera ut dyrare och mindre klimatvänlig sådan. Vad tycker Minna Gillberg är alternativet till denna prissättningsmodell? Med två helt skilda marknader, vem ska bestämma vem som får köpa den billiga respektive den dyra elen?"

- Vattenfalls kommentar till det jag sagt tidigare är rena snurren, säger Minna Gillberg.

- Bolaget frågar retoriskt: Vem ska köpa den billiga elen och vem ska köpa den dyra elen? Det gör stora energibolagen, som ofta producerar och handlar med el. I och med att vi är med i EU och har en gemensam inre marknad tycker Vattenfall att man skapar konkurrens om man handlar elen på en börs.

- Problemet är att du och jag som konsumenter inte kan handla el på den börsen. Hela idén med att göra koldioxid-el dyrare undermineras, eftersom man säljer alla former av el för samma pris, säger hon.

Distributionsnätet, det vill säga leveranserna av elen, sägs ju vara konkurrensutsatta?

- Det är ett enda stort skämt. Det man gör är att dela upp ett bolag i två olika, en som tar hand om produktion, en annan som tar hand om distribution.

- Det finns fem riktigt stora elbolag i Europa. Det finns ingen konkurrens mellan dem. I det här systemet har producenterna inget intresse av få ned sina koldioxidutsläpp. Vattenfall hävdar i sin kommentar att det genom export av vår billiga miljövänliga el blir möjligt att konkurrera ut dyrare och smutsigare el i Europa. Samtidigt har Vattenfall investerat stort i kolkraft i Tyskland. Affärsidén är att äga både kol- och vattenkraft och låta oss konsumenter betala ett kolbaserat, dyrare elpris.

Hela systemet är att betrakta som missbruk av marknadsledande ställning, i såväl i leverantörsledet som produktionen, enligt Minna Gillberg.

Varför sätter inte EU-kommissionen press på elbolagen?

- Elbolagen är en gigantisk maktfaktor och det handlar också om rädsla för att vara beroende av Putin. Kommissionen tittade nyligen på marknaden och arbetade hårt för decoupling, det vill säga att man skiljer produktions- och distributionsbolag från varandra. Kommissionen måste gå försiktigt och långsamt fram för motkrafterna är så starka.

Inom fem till tio år kommer de svenska hushållen kunna reducera sin elförbrukning med 50 procent, tror Minna Gillberg. Vi kan energieffektivisa byggnader med minst 50 procent, visar byggföretaget JM, som är med i BLICC, Business Leaders Initiative on Climate Change, som startades år 2000 och är ett nätverk av företag från olika branscher som arbetar aktivt för att minska sin egen klimatpåverkan.

Men att vi i Sverige har klimatneutral, billig el gynnar inte oss konsumenter. I stället hamnar pengarna i form av övervinster hos Vattenfall, Forum och Eon.

– Fortum har de senaste sex år tjänat 100 miljarder kronor på att producera klimatneutral el som de sedan säljer till ett överpris på den börs som inte skiljer på smutsig och miljövänlig el, utan styrs av marginalpriser, säger hon.

– Dessa övervinster har gjort det möjligt för Vattenfall att köpa kolkraft i Tyskland. De har använt överpriser på vår klimatvänliga el för att kunna göra investeringar i smutsig kolkraft. Att prata om att man på så vis ska konkurrera ut smutsig el håller inte.