PENGAR 24:S SPARSKOLA | Del 4

Den andra nivån i pensionspyramiden (se avsnitt 1) är tjänstepensionen. Eller avtalspensionen som den också kallas ibland.

Detta är den pension, den kollektivavtalade, som arbetsgivare och fack har kommit överens om. Det är pengar som de anställda avstår ifrån att ta ut som lön och företagsägarna som vinst.

Istället betalas de in till en framtida pension. Nästan alla arbetsgivare har någon form av kollektivavtal, eller hängavtal till kollektivavtalet, som ger de anställda tjänstepension. Du behöver inte vara med i facket för att få tjänstepension, avtalet gäller alla

Det finns också arbetsgivare som inte har kollektivavtal utan en egen, privat form av tjänstepension.

Dessutom finns det många, ofta unga, företag som struntar i pensionsavtal. De kanske lockar med lite högre löner. Då bör du tänka på att själv pensionsspara så mycket du kan. Är du småföretagare måste du också själv ta ansvar för att sätta av till pensionen.

Tjänstepensionen får allt större betydelse för ditt liv efter arbetslivet. En stor skillnad mellan den allmänna pensionen och tjänstepensionen är att den senare inte har något tak för inkomsten. Ju högre inkomst du har desto viktigare är alltså tjänstepensionen.

Varje år sätts det av många tusen kronor i tjänstepension för varje anställd. Beloppen varierar med avtal, lön, ålder och vad som tidigare finns inbetalat. En 30-åring med 23 000 kronor i månadslön kan få 10 000-12 000 kronor inbetalat per år.

En äldre med en månadslön på 60 000 kronor kan få inbetalningar på 50 000 kr eller mer.

Och dessa pengar får stor betydelse den dag du inte arbetar längre. En 30-åring som har en årsinkomst på över 450 000 kronor kan, som exempel, förvänta sig mer pengar från tjänstepensionen än från den allmänna pensionen.

I dag finns det fyra stora avtal på arbetsmarknaden. Ett för privatanställda tjänstemän (ITP), ett för privatanställda med LO-avtal (Avtalspension SAF-LO, ett för kommun- och landstingsanställda (KAP-KL) och ett för statligt anställda (PA 03). Dessutom finns det många avtal för andra anställda som liknar dessa avtal.

Är du osäker på vilket avtalsområde du tillhör kan du fråga lönekontoret eller fackföreningsrepresentanten.

Det ingår olika försäkringar i den avtalade tjänstepensionen. Du kan också knyta olika ekonomiska skydd för din familj till pensionssparande genom tilläggsförsäkringar. Då avstår du en del av pensionspengarna men du försäkrar dig om att dina efterlevande får del av dina besparingar.

Men betalar du för dessa försäkringar blir din tjänstepension lägre. Det vanligaste är ett återbetalningsskydd som ger dina anhöriga det värde du sparat (annars går premierna till kollektivet vid dödsfall).

Det finns också efterlevandeskydd som ger dina anhöriga en viss summa regelbundet om du skulle gå bort.

Trenden för tjänstepensionen är densamma som för det allmänna pensionssystemet – allt mer ansvar för den framtida pensionen flyttas från stat och arbetsgivare till den enskilde. Vi ska själva sköta placeringarna av de pengar som betalas in till de framtida pensionerna.

Trenden går alltså från vad som på fackspråk kallas en förmånsbestämd pension till en som är avgiftsbestämd. Förmånsbestämd betyder att du är utlovad en viss nivå av din slutlön i pension. Avgiftsbestämd betyder att du vet vilken premie, avgift, din arbetsgivare betalar in men inte hur stor din pension slutligen blir.

I det förmånsbestämda systemet är det arbetsgivaren som ansvarar för att det finns pengar till den utlovade pensionen. I det avgiftsbestämda är det den anställde som får ta ansvar för premierna och se till att de ger en så bra pension som möjligt.

Just nu befinner vi oss i en brytningstid. I de större avtalen har man lämnat det förmånsbestämda systemet mer eller mindre. I praktiken har ansvaret flyttats från arbetsgivaren till den anställde.

Men det är långa övergångsregler så de flesta som är över 30 år kan ha en blandning av de båda systemen. Det kan också vara en mixad pension där det är avgiftsbestämt upp till en viss lönenivå och förmånsbestämt däröver.

I ett förmånsbestämt system spelar det mindre roll vilken lön du haft under tidigare år. Men det är viktigt att du orkar arbeta heltid de sista åren före pension. Dessutom är löneökningarna i slutet av arbetslivet viktigare för att du ska få en bra avtalspension.

I ett avgiftsbestämt system är det viktigare att arbeta många år och ha bra lön alla år. En hög lön i början av yrkeslivet är bra. Då sätts det av en stor belopp till pensionen som kan förränta sig under många år fram till pension. Det är däremot inte lika viktigt i det avgiftsbestämda systemet att ha hög lön de sista åren före pensionen.

Pengar24:s tips:

Plocka fram alla pensionsbesked du fått för din tjänstepension. Har du haft flera anställningar kan det vara besked från flera olika försäkringsbolag. Alla beskeden samlar du under en och samma flik i din nyinköpa pensionspärm (se kapitel 1).

I del 5 av Sparskolan: Detta får du bestämma över själv – avtal för avtal