Riksbanken väljer att låta reporäntan ligga kvar på 0,25 procent i några månader till. Riksbanken flaggar dock för att räntan kan börja höjas redan i sommar eller tidigt i höst.

I den prognos som lämnades av Riksbanken i december förutsågs räntehöjningarna inledas först mot slutet av året.

I torsdagens besked från Riksbanken heter det att "riskerna för ett allvarligt bakslag för ekonomins återhämtning har minskat och konjunkturuppgången vilar därmed på fastare mark. Därför kan penningpolitiken behöva anpassas till mer normala förhållanden något tidigare än vad som antogs i december".

Riksbankens direktion bedömer därför att reporäntan kommer att höjas från och med sommaren eller tidig höst.

Däremot kan räntehöjningarna på lite längre sikt ske mer gradvis och prognosen för räntan på längre sikt har därför justerats ner något av Riksbanken.

När E24 talade med SEB och Swedbank på onsdagen, inför beskedet, sade SEB att deras bedömare tror att Riksbanken börjar höja räntan från dagens rekordlåga nivå i juli. Swedbank sade att det dröjer till september.

- Vi har ett väldigt lågt resursutnyttjande i svensk ekonomi, för att uppfylla inflationsmålet får man inte ha för bråttom, säger Cecilia Hermansson, chefekonom på Swedbank.

Oavsett om räntorna börjar höjas i sommar eller i höst bör åtminstone de som har stora lån se över hur de ska hantera räntekostnaderna framöver.

- Räntorna kan stiga avsevärt under en treårsperiod, säger Cecilia Hermansson och fortsätter:

- Frågor man bör ställa sig är: hur klarar jag en högre ränta, hur hanterar jag det, vad kan jag göra avkall på, ska jag ha rörlig ränta eller ska jag binda, ska jag amortera, sammanfattar Cecilia Hermansson.

Robert Bergqvist konstaterar att den rörliga räntan ligger på botten nu och att den enda riktningen härfrån är uppåt.

- Risken är att många hushåll har gjort för optimistiska räntekalkyler. Varje hushåll måste fundera över hur de påverkas när räntan stiger 3-4 procentenheter. De som redan har små marginaler kan ha goda skäl att binda räntan, säger Robert Bergqvist.

Han tror dock att de rörliga räntorna kommer att höjas i små steg, de hushåll som har marginaler i sin ekonomi och som har en buffert kan vänta.

- Konjunkturbilden är ljusare, men det är mycket osäkerhet vilket talar för en lågräntepolitik, säger han.

När räntan stiger, vilket alltså kommer att ske i år, är det framför allt barnfamiljer i storstäder som kommer att få högre kostnader. De har ofta stora lån.

- Bjuder man på ett hus är det inte så stor skillnad i räntekostnad om man bjuder ytterligare några hundratusen kronor med dagens ränteläge, säger Cecilia Hermansson.

Hon påminner om ytterligare en sak man inte får glömma; lånen äts inte upp av inflationen som de gjorde förr.

Elisabeth Hedmark, privatekonom på Länsförsäkringar, säger att hushåll med bolån kan fortsätta att glädja sig åt extremt låga räntekostnader ytterligare ett tag. Men även hon höjer ett varnande finger för framtiden.

- Det finns risk att vissa hushåll vänjer sig vid dagens räntenivå och får jobbigt att ställa om sin ekonomi när räntan åter börjar stiga mot normalnivån cirka 5 procent. Det betyder cirka 2 000 kronor mer i månaden efter skatteavdrag för ett miljonlån, säger Elisabeth Hedmark.