Tillgångarnas värde ökade med 61 miljarder till 4 688 miljarder kronor under första kvartalet i år. Av denna ökning var 50 miljarder nysparande och resterande 11 miljarder var värdeökning. Hushållens bostadsrättsinnehav steg mest i värde. Det framgår av SCB:s sparbarometer för det första kvartalet.

Hushållens finansiella sparande var 16 miljarder kronor under första kvartalet i år, jämfört med endast 3 miljarder första kvartalet förra året. Under årets första kvartal uppgick transaktionerna i finansiella tillgångar till 50 miljarder och transaktionerna i skulder, skuldökningen, till 34 miljarder.

Hushållens tillgodohavanden på bankkonton minskade något under första kvartalet. Minskningen var 1,4 miljarder, vilket kan jämföras med en minskning på 0,5 miljarder för förra årets första kvartal.

Däremot ökade hushållens inlåning i övriga monetära finansinstitut med 1,4 miljarder kronor. Efter hushållens omfattande insättningar i Riksgäldsspar under tredje och fjärde kvartalet förra året på 6 respektive 11 miljarder minskade tillgångarna i denna sparform med drygt 1 miljard under första kvartalet.

Hushållen hade ett svagt negativt nettosparande i aktier, det vill säga de sålde för något mer än de köpte för. Nettoförsäljningen av börsnoterade svenska aktier uppgick till 0,7 miljarder kronor.

Under kvartalet utnyttjade många hushåll nyemissioner till fördelaktiga priser och värdet av dessa aktier var även vid slutet av kvartalet högre än vid köpet. Under första kvartalet hade hushållen ett försiktigt positivt nettosparande i fonder. De nettoköpte aktiefonder för 0,4 miljarder och utländska fonder för 0,7 miljarder. Samtidigt nettosåldes räntefonder och andra fonder, där blandfonder och fond-i-fond ingår, för 0,3 respektive 0,2 miljarder kronor, enligt SCB.

SCB skriver vidare i pressmeddelandet att det som främst drar upp siffran för hushållens sparande är försäkringssparandet. Sparandet var 14 miljarder i individuella försäkringar och 24 miljarder i kollektiva försäkringar där även PPM ingår. Det är i nivå med första kvartalet förra året då motsvarande siffror var 13 respektive 26 miljarder.

Hushållens skulder ökade med 34 miljarder kronor under årets första kvartal. Det är en lägre skuldökning än första kvartalet 2008 och 2007 då ökningen var 44 respektive 36 miljarder kronor. Som vanligt var det lån i bostadsinstitut och banker som utgjorde i princip hela skuldökningen, skriver SCB.

Hushållens totala skuldbörda uppgick den sista mars till 2 391 miljarder kronor, varav lån i bostadsinstitut och banker tillsammans uppgick till 2 078 miljarder kronor. Den tredje största långivare är CSN, hushållens studieskulder var uppe i 183 miljarder kronor vid första kvartalets slut.

Under andra kvartalet 2007 var värdet på hushållens finansiella tillgångar som högst 5 321 miljarder. Därefter har värdet sjunkit oavbrutet fram till fjärde kvartalet 2008, då var de finansiella tillgångarna värda 4 627 miljarder kronor.

Under årets första kvartal har dock tillgångarna börjat öka igen. Närmare bestämt med 61 miljarder till 4 688 miljarder kronor. Den största ökningen står bostadsrättsinnehavet för. Det steg med 49 miljarder kronor, främst tack vare prisökningen på bostadsmarknaden under första kvartalet. Hushållens bostadsrättsinnehav var den sista mars värt 942 miljarder kronor.

Innehavet av aktier och fonder minskade under kvartalet med 16 miljarder till 659 miljarder kronor. Fondinnehavet sjönk med 12 miljarder och aktieinnehavet med 4 miljarder. Värdet på hushållens innehav av svenska börsnoterade aktier var nästan oförändrat från föregående kvartal.

Då hushållens finansiella tillgångar vid kvartalets slut var värda 4 688 miljarder kronor och skulderna 2 391 miljarder betyder det att nettoförmögenheten var 2 296 miljarder. Det är en ökning med 27 miljarder under kvartalet.