Efter en dramatisk valutavinter är den svenska kronan nu nere på sina svagaste nivåer på 17 år. Igår noterade TCW-index, som mäter kronans värde mot en korg viktiga handelsvalutor, sin högsta notering sedan november 1992 då växelkursen släpptes fri.

Det nya rekordet på 152 punkter är betydligt högre än de 146 punkter som uppmättes ett par dagar efter terrorattackerna den 11 september 2001. Även euron blev igår rekorddyr och kostar nu 11:38 kronor.

Mot dollarn är kronraset särskilt dramatiskt. På ett halvår har dollarn stärkts med 41 procent mot kronan. Jämfört med de 5:84 kronor som en dollar kostade i april är förstärkningen till gårdagens 8:94 kronor ännu mer spektakulär.

Huvudorsaker som anges är att kronan som liten valuta får stryk i turbulenta tider, oro i Baltikum, Riksbankens räntesänkningar och en rad tekniska faktorer (se fakta nedan).

SvD Näringsliv listar här åtta konsekvenser som kronraset får för hushåll, företag och stat. Flera av effekterna dämpas eller förstärks av den ekonomiska krisen.

• Gynnad export. En svagare krona betyder en konkurrensfördel för svensk industri vars varor blir billigare på världsmarknaden. En kraftig kronförsvagning bör normalt ge ett ordentligt vinstlyft för exportföretagen även om det sker med viss eftersläpning på grund av valutasäkringar.

– Men om efterfrågan på exportprodukterna är så svag som den är just nu så biter inte de här valutaeffekterna lika bra, poängterar Robert Bergqvist, chefekonom på SEB.

• Dyrare importvaror. När kronan försvagas blir importen av varor som hemelektronik, bilar och viss mat dyrare. Det bör leda till dyrare varor för konsumenterna. Men flera kedjor poängterar att lågkonjunkturen både gjort råvarorna billigare och gjort det lättare att pressa priserna hos leverantörerna.

• Bensinpriset hålls uppe. De internationella bensinpriserna har sjunkit till rekordlåga nivåer. Men eftersom bensinimporten sker i den allt dyrare dollarn så får inte nedgången fullt genomslag. Ulf Svahn, vd för Petroleuminstitutet, räknar med att bensinpriset blir 1 öre dyrare för vart tredje öre som dollarn förstärks.

• Högre inflation. Sammantaget betyder prishöjningarna på importerade varor att inflationstakten i ekonomin stiger. Detta brukar normalt ses som en stor fara med en försvagad valuta, men inte i dagens krisläge. –Nu är det snarare så att man önskar sig en importerad inflation eftersom det höjer inflationsförväntningarna och minskar risken för deflation, säger Robert Bergqvist.

• Ändrade semestermönster. När kronan försvagas väljer folk bort de resmål där semester-kassan urholkats mest, i år vinner Turkiet marknadsandelar. Dessutom köper fler så kallade all inclusive-paket där mat och dryck är inkluderat. Den inhemska turismen kan också gynnas när fler stannar hemma och fler kommer hit.

– Den försvagade kronan får direkt en effekt när fler från vårt närområde reser hit för kortare semestrar, säger Thomas Brühl, vd på Visit Sweden.

• Höjda traktamenten. I ett unikt beslut höjde Skatteverket igår traktamentena för 101 av 159 länder. Kronförsvagningen har gjort att de inte längre avspeglar den verkliga kostnadsnivån. För Japan höjs till exempel traktamentet per dag med 433 kronor eller 52 procent.

• Bättre pensioner. De svenska pensionsbolagen och AP-fonderna har stora tillgångar placerade i amerikanska aktier och obligationer. När kronan försvagas så ökar värdet på dessa tillgångar i kronor räknat. Detta kan kompensera för en mindre del av det senaste årets värderas.

• Ökad statsskuld. Ungefär 20 procent av den svenska statsskulden på 1075 miljarder kronor är upplånat i utländsk valuta. När kronan försvagas ökar statens räntekostnader på de utländska lånen.