I mitten av 1990-talet sprack fastighetsbubblan i Sverige. Männi­skor som hade lämnat hus och fastigheter som säkerhet för sina lån såg dessa sjunka till hälften av sitt ursprungliga värde. Bankerna var i kris och ansåg sig tvingade att bryta lånelöften, även i vissa fall då låntagarna skötte sina betalningar. Bara Nordbanken drog tillbaka så kallade friska krediter till ett värde av 23 miljarder.

–Flera drabbade hörde av sig, framför allt var det företagare som råkade illa ut, berättar författaren och frilansjournalisten Hans-Göran Björk.

Han arbetade då på Sveriges ­Radio och har sedan dess grans­kat ämnet. Nu har oron på den amerikanska bomarknaden aktualiserat frågan. I debattskriften Finans- och kapitalmarknads­debatt varnar Hans-Göran Björk för att en liknande situation skulle kunna inträffa, om Sverige går in i en ny kris.

–Bankerna har blivit försiktigare och har större marginaler för en kraftig lågkonjunktur idag, men de lagbrister som fanns då har inte täppts till, säger han.

Hans-Göran Björk anser att småföretagare som har belånat sitt hus och privatpersoner med bolån har sämre besittningsrätt idag, jämfört med en hyresgäst. Banken kan ensidigt avgöra om ett lån bör sägas upp när panten har sjunkit i värde. Så borde det inte få gå till, anser Hans-Göran Björk.

–När banken och kunden ­sätter sig ner och går igenom förutsättningarna för ett lån ska banken vara kunnig om den ekonomiska cykeln. Då borde de också stå för det som parterna har kommit överens om, oavsett om det blir en ekonomisk svacka, menar han.

På 1990-talet var det främst företagare som fick friska krediter uppsagda. Privatpersoner har ett visst skydd av konsumentkreditlagen, men denna går att tolka som att bankerna har rätt att säga upp även privatlån vid en ekonomisk kris. Det är Villaägarnas chefsjurist Ulf Stenbergs bedömning.

–Det är inte en fråga om om, utan när det händer, även om vi inte är där nu. Bankerna vill rädda vad som räddas kan i en nedgång, ­säger han.

Ulf Stenberg anser liksom Hans-Göran Björk att det är ett problem att det är banken som ensidigt fäller domen. Därför skulle han vilja se att uppsägningar prövas av en oberoende instans först.

–En hyresgäst som blir uppsagd kan vända sig till hyresnämnden. Man borde inrätta ­något liknande för den som får sitt lån uppsagt, säger han.

Men det finns en uppenbar ovilja från de tunga aktörerna i branschen att ens diskutera frågan. Bankföreningen hänvisar till de enskilda bankerna och SEB ”avböjer att kommentera”.

–Det här är inte verklighetsförankrat, det skulle bli väldigt konstigt att diskutera en ekonomisk kris, vi är liksom inte där nu, säger Katja Margell som är chef för externinformationen på SEB.

Swedbanks chef för privatmarknad, Björn Elfstrand, hän­visar tillbaka till Bankföreningen.

Men de hänvisar ju till er?

–Ja, då är det kanske så att du inte får någon kommentar då.

Men uppstickarna vill prata. Skandiabankens vd Fredrik ­Sauter meddelar att de tolkar sina avtal som att det är omöjligt att säga upp ett lån till full betalning. Bank2:s vd Gunvor Engström tror att få banker skulle vilja säga upp friska krediter, men tycker ändå att det är ett dåligt förslag att kräva laglig prövning av så­dana fall.

–Då ökar risken för bankerna. Det skulle bara leda till att det blev dyrare och svårare för privatpersoner och småföretagare att ta lån, säger hon.

Hon tycker egentligen inte att det är särskilt konstigt att ett lån kan sägas upp, även om låntagaren betalar som den ska.

–Lånet baseras ju på den ­säkerhet man kan presentera och värdet på den, det är så all ut­låning går till idag. Om värdet på säkerheten förändras, ökar risken så mycket för bankerna att av­talen inte gäller längre.

Enligt Gunvor Engström verkar folk inte riktigt ha greppat att pengarna som lånas ut kommer från bankens sparare.

–Det måste finnas en säkerhet för bankerna så att de kan få tillbaka utlånarnas pengar, för dem har man ingen rätt att slarva bort. En bank är inte något riskkapitalbolag.