Men för att börja fondspara behöver du bara känna till ett fåtal fondtyper.

Hela världen är öppen för dig som vill spara i fonder och du har tusentals fonder att välja mellan.

För att göra det lite enklare är det bra att dela in fonderna i olika kategorier.

Den vanligaste fonden är en aktiefond och av alla pengar vi placerar i fonder så hamnar sex av tio kronor i en aktiefond.

1. Aktiefonden är som en aktieportfölj, fylld med aktier i olika bolag. Genom att ha andelar i en aktiefond äger du aktieportföljen tillsammans med alla de andra aktieägarna.

För att få kallas aktiefond måste minst tre fjärdedelar av pengarna vara placerade i aktier.

Aktiefonden kan ha olika inriktningar. Vanligast är en geografisk inriktning som en Sverigefond eller en Asienfond. Det finns också fonder som placerar i hela världen, så kallade globalfonder.

Fonden kan också ha inriktning på olika geografiska regioner som har en gemensam nämnare, till exempel euroländerna eller tillväxtmarknadsländer. En tillväxtmarknadsfond placerar i länder där det väntas bli en stark tillväxt, ländernas ekonomier kommer att växa.

Det finns också aktiefonder som har en viss inriktning som en småbolagsfond ofta i kombination med en region, exempelvis en nordisk småbolagsfond. Då placeras pengarna i små och medelstora börsnoterade bolag i de nordiska länderna.

Aktiefonder kan också vara branschfonder, exempelvis en it-fond eller en läkemedelsfond.

Fonderna kan vara profilerade på någon form av ansvarsfull placering som miljöfond eller etisk fond.

Slutligen kan aktiefonder också ha något ideellt syfte som att ge en del av avkastningen till Världsnaturfonden eller Cancerfonden.

En aktiefond kan vara aktivt eller passivt förvaltad. Är fonden aktivt förvaltad är det en förvaltare, eller grupp av förvaltare, som analyserar och väljer ut de bolag som fonden köper aktier i. En passiv fond följer en viss marknad och aktier köps och säljs så att fondens utveckling går parallellt med denna marknad.

2. Nästa fondkategori är räntefonder. Ungefär en krona av tio sparande placeras i räntefonder.

I räntefonden finns obligationer, statsskuldväxlar och andra räntebärande papper. En räntefond kan ha långa placeringar, värdepapper som löper på mer än ett år eller korta placeringar som löper på mindre än ett år.

Räntefonder med långa placeringar kallas även för obligationsfonder. Fonder med korta placeringar brukar kallas likviditetsfonder eller penningmarknadsfonder.

De korta räntefonderna brukar ha en avkastning som ligger i nivå med bra sparkontoräntor. Det är den typ av fonder som har lägst risk men också lägst möjlighet till mer avkastning. (Om risk och avkastning kan du läsa mer i kapitel 5 i Fondskolan.) De brukar också ha de lägsta avgifterna. (Mer om avgifter läser du i kapitel 4.)

På samma sätt som för aktiefonder kan räntefonder har inriktig på en viss marknad, ofta ett visst land eller valuta, exempelvis en svensk obligationsfond eller en euro penningmarknadsfond.

Det finns också räntefonder som placerar i företagsobligationer. Dessa fonder har ofta mycket hög risk.

3. En tredje fondkategori är blandfonder. Det är fonder så både placerar i aktier och i räntebärande papper.

En tanke med en blandfond kan vara att tyngdpunkten ska ligga på aktier i tider då de ger större avkastning och på räntor när aktier faller i värde till exempel vid en allmän börsnedgång.

En annan tanke är att blandfonden ska vara som en portfölj med aktier och obligationer anpassad efter hur länge du sparar i fonden innan du ska ha pengarna. Det gäller till exempel generationsfonder för pensionssparande.

Ett annat sätt att skapa fondportfölj av fonder är fond-i-fonder. Det är fonder som i sin tur placerar i fonder istället för direkt i aktier. Ofta har dessa fonder högre avgifter en vanliga aktiefonder.

4. En annan nyare fondkategori är hedgefonderna. Hedge betyder hägna in, att sätta ett staket runt riskerna. Och tanken är att de ska ge avkastning även när börser går ner och aktier faller i värde. Hedgefonderna har friare placeringsregler än vanliga aktiefonder.

Hedgefonder placerar därför även i olika aktieinstrument som optioner. Olika hedgefonder kan ha olika risk, allt från mycket hög till mycket låg. Ofta har hedgefonder en avgift som styrs av hur bra fonden går, en prestationsbaserad.

5. Den senaste kategorin fonder som vi ser allt mer av är så kallade EFT, Exchange Traded Funds, börshandlade fonder.

Det är fonder som du kan köpa och sälja andelar av på samma sätt som du köper och säljer aktier. Kursen sätts i realtid, det vill säga du vet exakt hur mycket din andel är värd direkt efter att du har köpt den.

Detta till skillnad från andra fonder vars kurser vanligen sätts en gång per dygn. Köper du EFT:er så betalar du courtage, den avgift du också betalar när du handlar med aktier.

I nästa avsnitt av Fondskolan tar vi upp förvaltningens betydelse. När ska du ha en aktivt förvaltad fond? Och när är det bättre med passiv förvaltning?