Aktiespararna överlämnade ett förslag till regeringen i våras om att införa en ny sparform som kallas allemanskonton. Günther Mårder, vd för Aktiespararna, saknar dock besked i Odells debattartikel om hur hög schablonskatten kommer att bli.

- Med det frivilliga sparkontot slipper man bland annat krånglet med deklarationen, vilket hämmat det enskilda aktiesparandet i årtionden. Vi förutsätter att skattesatsen i vart fall inte blir högre än för kapitalförsäkringarna för att den nya frivilliga sparformen ska bli attraktiv, säger Günther Mårder.

Han tror att det är viktigt att den nya sparformen får en beskattningsmodell som liknar den som gäller för kapitalförsäkringen. Kapitalförsäkringens tillgångar beskattas i början av året med 26 procent av genomsnittet av statslåneräntan under föregående år, avgiften brukar hamna någonstans runt 1 procent.

- Det främsta argumentet för allemanskontot är att det är en förenklad sparform och att den gör det möjligt för människor att bygga upp en buffert, säger Günther Mårder.

Han tror också att sparformen kan locka hem kapital som förmögna svenskar har placerat i utlandet med argumentet att finanshusen i länder som Schweiz och Luxemburg tar ut höga avgifter för sina tjänster.

Björne Sjökvist, skattedirektör på Skatteverket, framhåller framför allt fördelen med att man inte behöver deklarera för de aktie- och fondaffärer man gör inom ramen för den nya sparformen.

- Att förenkla kapitalbeskattningen för folk är alldeles utmärkt. Det är inte rimligt att det ser ut som det gör idag. Har man haft ett värdepapper länge, med splitar och annat, är det mycket svårt att deklarera vid en försäljning; tre av fyra gör fel, konstaterar Björne Sjökvist.

Han tillägger att av alla de deklaranter som gör fel gör en tredjedel fel till sin egen nackdel.

Han nämner också det faktum att den årliga schablonskatten tas ut varje år oavsett om värdet på sparandet har ökat eller minskat.

- Den som har valt att spara i en kapitalförsäkring är medveten om det. Men vi vet inte om den här nya sparformen blir frivillig eller om den kommer att bli obligatorisk, resonerar han.

När det gäller Günther Mårders förhoppning om att förmögna svenskar ska flytta hem pengar de har placerat utomlands säger Björne Sjökvist att det är svårt att säga huruvida så blir fallet eller inte. De uppskattningar som har gjorts visar att det finns någonstans mellan 250 och 400 miljarder undanstoppat utomlands.

Den kritik som finns mot förslaget gäller bland annat de som är mycket långsiktiga ägare i bolag där både utdelning och tillväxt är låga. Ska man beskatta den låga tillväxten med 1 procent varje år kan det i förlängningen innebära att man måste sälja aktier för att kunna betala skatten.

Aktiespararna menar dock att effekten inte blir negativ för den långsiktiga ägaren. Dock är det som sagt oklart hur hög avgiften blir.

Även Fondbolagens förening tycker att det nya förslaget är positivt för spararna. Men på onsdagen lade finansdepartementet fram ett förslag som gäller skatten på svenskregistrerade fonder, de har haft en konkurrensnackdel exempelvis i förhållande till fonder registrerade i Luxemburg som ej varit belagda med samma skatt. Nu föreslås istället att alla fonder beläggs med en skatt.

Fondskatteutredningen, som initierats av Finansdepartementet, föreslår alltså en schablonskatt på fondspararnas innehav som ska ersätta dagens skatt som tas ur Sverigeregistrerade fonder. Spararna ska ta upp 0,4 procent av fondinnehavet som schabloninkomst i deklarationen. Med 30 procent i skatt på kapitalinkomster betyder det att effekten blir 0,12 procent i "förmögenhetsskatt", enligt Fondbolagens förening.

- För en sparare som har 10 000 kronor i fonder innebär det en skatt till staten på 12 kronor. Är det verkligen värt allt det här krånglet för så lite pengar? Varför inte i stället föreslå en nollskatt? Det vore bättre, inte minst ur enkelhetssynpunkt, säger Pia Nilsson, vd för Fondbolagens förening, i en kommentar.

Nollskatt finns redan i dag i Finland. I Luxemburg är skatten 0,01-0,05 procent.

Fondbolagens förening välkomnar att den särskilda skatten på Sverigeregistrerade fonder nu kan slopas. Men det är tveksamt om den nya schablonskatten kommer att leda till att fler fonder registreras i Sverige, enligt Pia Nilsson.

Fondskatteutredningens förslag föreslås börja gälla redan från och med den 1 januari 2011. Det ser Fondbolagens förening som en omöjlighet och ställer frågan hur fondbolagen ska hinna förbereda och anpassa sina system för att hantera den nya beskattningen.

- Men det största frågetecknet är Regeringens aviserade förslag om en ny sparandeform som gör det möjligt att köpa och sälja fonder, aktier och andra värdepapper utan skattekonsekvenser eller behov av att deklarera. Kontot för denna nya sparandeform ska beskattas med en schablonskatt. Det skulle innebära en dubbelbeskattning för fonder. konstaterar Pia Nilsson och fortsätter:

- Aktier och fonder ska behandlas lika skattemässigt. Så löd också utredningsdirektivet för Fondskatteutredningen. Om regeringen i vår föreslår ett nytt investeringskonto för fonder och aktier som ska schablonbeskattas årligen, innebär det att Fondskatteutredningens förslag måste falla till marken, säger Pia Nilsson.