Normalt är det inga som helst problem med att ha sina aktier och andra värdepapper i depå hos en nätmäklare eller i någon av storbankerna.

Kassaskåpssäkert även vid konkurs. Investerarskyddet gäller (250 000 kronor). Men har du belånat aktierna, banken gör dåliga men lagliga affärer och går omkull sitter du pyrt till och riskerar i värsta fall att förlora allt. Med undantag för Finansinspektionen (FI) verkar få ha tänkt på detta. Inga rättsfall finns.

Ungefär 10–15 procent av privatspararna lånar på sina aktier och fonder i sin depåbank för att kunna köpa fler värdepapper. Belåningen har ökat kraftigt år.

Bankerna är väldigt tydliga med att varna för överbelåning. Faller aktierna riskerar kunden att de tvångsförsäljs. Däremot varnar man inte alls för att kunden kan få problem om banken hamnar på obestånd.

Så här ligger det till: Den som önskar belåna sin depå måste hos en del banker skriva under ett förfogandeavtal. Det innebär att banken har rätt att förfoga över värdepappren och ger banken rätt att belåna dem för egen räkning.

Avtalet innebär också att tillgångarna i depån kan ingå i konkursboet om banken försatts i konkurs. Tillgångarna kan därför användas för att reglera konkursboets skulder. I vissa fall kan även kunder som inte ansökt om belåning få skriva under ett förfogandeavtal. De sitter då i samma båt som de med belåning.

FI kom i veckan med rapporten ”Konsumentskyddet på finansmarknaden”. I rapporten, som finns på myndighetens hemsida, varnar man på sidan 32 för de risker konsumenter med just belånade depåer kan drabbas av vid en bankkonkurs.

Så här skriver FI: ”Det är av största vikt att en konsument innan hon skriver på förfogandeavtalet förstår att det innebär att värdepappersbolaget förfogar över kundens värdepapper i depån, att de kan användas som pant när bolaget själv lånar pengar och att det vid en konkurssituation kan innebära att kunden blir av med sina tillgångar”.

Rena dynamiten alltså. Men ingen verkar veta hur kunden drabbas, förfogandeavtalet komplicerar saken även om separationsrätten skulle gälla. FI trycker på att bolagen har en viktig informationsskyldighet. Men i de förfogandeavtal SvD läst står det inget eller väldigt lite om riskerna.

De besked vi får från bankerna och även från Riksgälden tycks felaktiga, vilseledande eller svävande. Ingen verkar veta eller ha tänkt på saken. Det kanske mest ärliga svaret är det första beskedet vi får från Riksgälden:

– Jag vet inte.

En bankjurist på en av de större bankerna:

– FI har fel i vissa stycken. Personligen tror jag inte minst av konsumentskyddsintresse att Högsta Domstolen utan att blinka skulle ge kunderna separationsrätt till det som inte har återpantsatts och att värdet på det som återpantsatts självklart är fullt kvittningsbart mot kundens skuld. Kunden skulle alltså inte göra förlust jämfört med om ingen rebelåning eller återpantsättning skett.

Uppenbarligen har FI trampat på minerad mark. Att bankerna måste ta en funderare på vad som gäller och bättre informera kunderna är helt klart. FI ”hotar” med att återkomma i ärendet.