"Skillnaderna i pension mellan män och kvinnor i samma yrken är överraskande stora". Det är slutsatsen i rapporten Pensionssystemet för kvinnor och män – från 20 till 120 år, som presenteras av Länsförsäkringar.

Anledningarna till att kvinnor får sämre ersättning på ålderns höst är bland annat att föräldraledighet, arbetslöshet och deltidsarbete sänker kvinnors pensioner till nivåer långt under männens, enligt forskningsrapporten.

- Ersättningsgraden för de som är 61 år och uppåt är lägre än vad folk tror. Går man i pension vid 65 års ålder får man 50-60 procent av sin slutlön. Tidigare fick högre tjänstemän bättre utfall, upp mot 75 procent, men förändringarna i den nya avtalspensionen gör att även högre tjänstemän får 50-60 procent, säger Göran Normann, docent i nationalekonomi och författare till forskningsrapporten.

Han trycker på att vi alla måste komplettera med ett eget sparande för att bättra på ekonomin efter pensionen.

- Det gäller att informera om att man måste spara, och skattesystemet måste lämna utrymme för folk att spara.

Det är inte är någon överraskning att kvinnor har lägre pension än män, men Göran Normann förvånas över att skillnaden är så stor som den faktiskt är.

- Det handlar framför allt om att kvinnor har lägre löner än män. Löneskillnaderna måste jämnas ut, säger han.

Det här är den tredje pensionsrapporten Göran Normann skriver och i denna rapport bygger forskningen på studier av män och kvinnor i fyra yrkesgrupper: sjuksköterskor, läkare, metallarbetare och civilingenjörer.

– Kvinnornas pensioner ligger på betydligt lägre nivåer än männens, närmare 80-90 procent av männens pensionsnivåer. Vi vet sedan tidigare att kvinnornas lägre löner också ger dem lägre pensioner. Det nya är att många kvinnor, genom sin väsentligt högre frånvaro från arbetslivet än män, får en kraftig negativ påverkan på sina pensioner, säger Göran Normann.

Den fjärdedel av de kvinnliga sjuksköterskorna i studien som har de lägsta inkomsterna hamnar på pensionsnivåer som ligger på 81 procent av den genomsnittliga kvinnliga sjuksköterskans pension. Detta kan jämföras med 73 procent av den genomsnittlige manlige kollegans.

Långvarigt deltidsarbete ger också stora pensionsbortfall, den som arbetar halvtid från 40-årsåldern sänker pensionen med 25 procent

En jämförelse mellan pensionsförmögenheter för de studerade grupperna visar att det finns betydande skillnader i totala finansiella resurser under framtida pensionsår. Inte oväntat är pensionsförmögenheterna för kvinnor i varje yrkesgrupp lägre än för män, skriver rapportförfattaren.

Särskilt stor är skillnaden för läkarna där kvinnornas pensionsförmögenhet i genomsnitt endast uppgår till 81 procent av männens. För sjuksköterskor och civilingenjörer är kvinnornas andel cirka 90 procent och för metallarbetarna är andelen 86 procent.

Rapportförfattaren skriver vidare att den enda möjligheten att öka sina premieinbetalningar, i de kollektiva systemen, är att man arbetar längre eller ökar sin arbetsinkomst. En definition av ett neutralt pensionssystem är att ökade premieinbetalningar skall leda till en lika stor ökning i pensionsförmögenheten.

Beräkningar i rapporten visar dock att det svenska pensionssystemet inte har den egenskapen om arbetslivet förlängs efter fyllda 61 år. Det är istället så att pensionssystemet slår in en negativ kil mellan ökade premier från förlängt arbetsliv och ökad pensionsförmögenhet. Precis som en inkomstskatt minskar utbytet av en inkomstökning så dämpar pensionssystemet utbytet på pensionsförmögenheten av ökade premier, heter det i forskningsrapporten.

"I vissa fall förekommer till och med så kallade pomperipossaeffekter; trots de ökade inbetalningar till systemet som sker vid ytterligare ett års förvärvsarbete kommer pensionsförmögenheten att minska".

Några exempel nämns i rapporten. För en kvinnlig metallarbetare är kilen 38 procent vilket betyder att om det betalas in 10 000 kronor i pensionsavgifter för henne under det extra arbetsåret kommer hennes pensionsförmögenhet endast att öka med 6 200 kronor.

För en manlig läkare i motsvarande situation skulle pensionsförmögenheten endast öka med 1 500 kronor eftersom pensionsutbyteskilen där är 85 procent. För sjuksköterskor av båda könen ligger kilarna på nivån 45 procent.

Från Länsförsäkringar är budskapet att en stor majoritet svenskar som har inkomster kring riksgenomsnittet har behov av ett sparande för att höja inkomsterna som pensionär.

– Enligt rapporten rör det sig om ett sparande på upp till 1 700 kronor per månad under hela arbetslivet för att nå 75 procent av slutlönen i pension, säger Jörgen Svensson, vd Länsförsäkringar Liv i en kommentar.