Visst är det begripligt. Alla bor, många i eget boende, och en hel del har betalat ett skyhögt belopp för sin bostad och tagit på sig stora lån.

Det är givet att man inte riktigt gillar Bostadskreditnämndens varningar om att bostadsmarknaden är övervärderad med 20 procent och att värdet på bostäder kommer att falla i takt med att räntorna går upp.

Myndigheten är ganska ensam i sin analys genom att de sätter en siffra på övervärderingen, men flera andra ekonomer och även myndigheter är oroliga för den tilltagande skuldsättningen bland svenska hushåll. Skulderna växer.

Svenskar amorterar inte, utan belånar sig istället lite extra när de vill göra renoveringar eller köpa ny bil. Därtill har majoriteten rörlig ränta.

Så har vi betett oss under uppgångsåren under 2000-talet. Men inte tidigare. Förr tog människor av sitt eget sparkapital till sina husrenoveringar. Man amorterade på lånen och minskade på så vis riskerna.

”Journalister bör inte stigmatisera barnfamiljer som saknar förmögenhet och behöver låna pengar för att bo”, skrev en läsare, efter artikeln om Bostadskreditnämndens bolånerapport.

Det är heller inte vår mening. Vi försöker bara berätta att det finns en del ekonomer som vill varna för att nuvarande beteende bygger upp risker, som kan få obehagliga konsekvenser på sikt.

Och för att svara på rubrikfrågan, så lämnar jag över ordet till Bengt Hansson på Bostadskreditnämnden:

”Det finns ingen exakt nivå när skuldsättningen blir för hög men i takt med växande skuldsättning ökar riskerna och en störning som drabbar ekonomin blir kostsammare när skulderna är stora än annars.”