Plötsligt kommer din granne fram och säger: ”Jag läste i tidningen att du sålt villan”.

Det här händer årligen ett antal husägare, en nog så chockartad händelse i de fall de inte har sålt huset. Och det är ofta på just det här sättet husägarna blir informerade om att någon har kapat deras fastighet.

Problemet är inte nytt men tendensen är att huskapningarna ökar. De sex fallen i år är en rekordnotering. Hittills har det inte gått så långt att någon i praktiken verkligen blivit av med huset. Men husägarna har fått en massa problem, extrakostnader och många känner sig kränkta – ungefär som vid ett inbrott där någon varit inne och rotat bland ens privata tillhörigheter.

Att få lagfart på någon annars hus är hur enkelt som helst trots att personen inte köpt något hus. Den ohederlige kan välja och vraka i fastighetsregistret där alla uppgifter är offentliga. Särskilt lockande är lite dyrare objekt som inte är intecknade, det vill säga inte är belånade. Med en falsk lagfart kan brottslingen gå till banken och låna på huset. Och det är det som är poängen, att snabbt få ut en massa pengar och sedan fly med bytet.

Kritikerna, bland annat Villa­ägarnas Riksförbund, har varnat och menar att kontrollerna hos inskrivningsmyndigheten, numera Lantmäteriet, är för dåliga, ja i praktiken obefintliga. Blanketter på köpekontrakt kan enkelt inhandlas i bokhandeln och efter en tid har bedragaren fått lagfarten skickad till sig med posten medan ”säljaren” inte fått något brev om att huset bytt ägare.

På Lantmäteriet är man väl medveten om att det är enkelt att kapa ett hus.

–Vi har fått ett uppdrag från ­regeringen att titta på problemet och ska komma med förslag den 1 november om regeländringar. Vad det blir kan jag inte säga, vi har ännu inte bestämt oss, säger Bengt Kjellson, chef för inskrivningen.

I förra veckan höll myndigheten ett seminarium i Stockholm om lagfartskapningar och hade bjudit in bland annat polisen, Villaägarna, Advokatsamfundet och även drabbade husägare. En rad olika förslag diskuterades och mötesdeltagarna fick uppfattningen att lagen och reglerna kommer att skärpas.

Ändå vill Bengt Kjellson inte kalla det hela för ett större samhällsproblem. Av de cirka 150000 fastigheter som årligen byter ägare är det bara i en handfull fall där det sker kapningar.

–Men för de drabbade är det naturligtvis ett stort problem.

Här är några förslag till lag- eller regel­skärpningar som kan vara att vänta:

•Säljarna får alltid underrättelse om att en affär skett.

•Lagfarten ”fryses”, en viss tid måste gå innan köparen får lagfart så säljaren får möjlighet att reagera på en falsk lagfarts- ansökan.

•Köparen måste identifiera sig med en e-legitimation när affären rapporteras till inskrivningsmyndigheten.

•Skärpt kontroll vid handläggningen hos myndigheten, till exempel att man tittar extra noga på lagfartsansökningar när fastigheten är lågt intecknad, extra kontroll när ansökningarna lämnas in av andra än banker och mäklare eller skärpta krav på bevittning.

Hos Villaägarna är man hoppfull.

–Ja, jag tror att det blir en lagändring. Säkert finns det lärdomar att dra från bolagssidan där man försvårat kapningar, säger chefsjuristen Ulf Stenberg.