För den som arbetar 50 procent kommer ersättningen att räcka i ungefär åtta månader. Ensamstående med barn under 18 år ska erbjudas sysselsättning på deltid inom ramen för jobb- och utvecklingsgarantin. Några kan också hoppas på de nya nystartsjobben för deltidsarbetslösa, hittills finns ett fåtal.

Men gruppen av utförsäkrade kan växa betydligt. Facket är, än en gång, på krigsstigen. Människor med små ekonomiska marginaler får ta smällen för att strukturer de inte kan påverka ska förändras, heter det.

Regeringen lägger hela deltidsproblematiken i knät på de deltidsarbetslösa, säger Handels ordförande Lars-Anders Häggström. Han och övriga fackförbund efterlyser åtgärder som sätter tryck på arbetsgivarna istället.

Regeringens motivering är att ­ a-kassan är en omställningsförsäkring, inte en evig försörjningskälla. Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin påpekar att ersättning idag kan betalas ut i upp till 18 år. Orimligt, slår han fast och möter inte mycket mothugg på den punkten.

I praktiken har deltiderna blivit en oumbärlig förutsättning för schemapusslet inom framför allt vård och omsorg, handeln, hotell och restauranger. Arbetsgivarna lever i symbios med a-kassan och så var det inte tänkt, påpekar kritikerna. Med a-kassan som löneutfyllnad blir förändringstrycket på arbetsorganisationen minimalt.

Inom kommunerna finns ändå en klar trend mot att fler erbjuds önskad arbetstid. Bakom ligger främst ökande rekryteringsbehov och därmed behov att erbjuda mer attraktiva tjänster. På den privata sidan däremot finns inte någon motsvarande tendens.

Omfattningen av deltidsarbetet ­ har nyligen kartlagts i en forskningsrapport från SNS, Studieförbundet näringsliv och samhälle. Av de 4,3 miljoner som var sysselsatta på svensk arbetsmarknad 2006 jobbade nästan en miljon deltid, varav tre fjärdedelar var kvinnor.

Officiell statistik som täcker in hela deltidsarbetslösheten saknas. Arbetslösheten är delvis dold, alla som vill jobba mer är av olika skäl inte registrerade hos Arbetsförmedlingen. Genom olika skattningar blir slutsatsen i SNS-rapporten att 200000 personer skulle kunna och vilja arbeta mer. En mindre del av dem hade också sökt arbete den senaste månaden.

Här finns en sysselsättningsreserv som en regering med ambitionen att öka antalet arbetade timmar självklart inte håller fingrarna borta från. Genom att skärpa reglerna ska deltidsarbetslösa söka sig till heltider eller hitta flera deltider som går att kombinera, är tanken.

Problemet är att ingen vet om metoden fungerar. SNS-forskarna konstaterar att det saknas empiriskt stöd för att en stramare arbetslöshetsförsäkring per automatik leder till ökad arbetstid för deltidsarbetslösa. Det finns helt enkelt inga sådana studier.

Risken är att följden blir en övervältring av kostnader från a-kassan till kommunernas försörjningsstöd, varnar forskarna. Ett alternativ som de pekar på är istället omställningsavtal för deltidsarbetslösa efter förhandlingar mellan parterna.

Beredskapen att möta förändringen verkar låg i deltidsbranscherna. Svensk Handel har utlovat facklig dialog, men någon inbjudan har Handels ännu inte sett. Kommunal har begärt ett möte med arbetsgivarna i SKL, men inte kommit till skott. Sveriges Hotell- och restaurangföretagare planerar diskussion med facket, men anser att följderna ännu är svåra att överblicka.

Tidigare s-regeringar har inte presenterat någon lösning för de ofrivilliga deltiderna. Den planerade heltidslagen genomfördes aldrig. Nu säger sig Sven Otto Littorin hoppas på ett förändringstryck på arbetsgivarna. Men det handlar om ett indirekt tryck vars effekter ingen verkar överblicka.