Deltider är vanliga i kommunerna. Av sammanlagt drygt 800000 anställda förra året var cirka 225000 anställda på deltid och 95000 timavlönade.

Kvinnorna dominerar stort. I gruppen deltidsanställda är de 90 procent. Många vill öka sin ­arbetstid, men får nobben. Ofrivillig deltid är en jämställdhetsfråga, anser LO-förbundet Kommunal.

–Om det hade handlat om en mansdominerad bransch är jag övertygad om att frågan hade varit löst för länge sedan, säger Lars-Åke Almqvist i förbundsledningen.

Kommunal har länge utan framgång drivit kravet om rätt till heltid avtalsvägen. Arbetsgivarna i Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, vill undvika centrala påbud.

Och många kommuner är rädda för ökade kostnader om deltiderna försvinner. De betraktas som nödvändiga i schemapusslet.

–Ambitionen att göra något har inte saknats. Men det är komplicerat. Dilemmat är att vi har verksamheter som kräver bemanning dygnet, med varierande arbetsbelastning. Då är det svårt att bara ha heltider, säger Boel Callermo på SKL.

Men nu rör det på sig. Efter maktskiftet i Rosenbad är hotet om lagstiftning borta. Ändå är bilden hos både fack och arbetsgivare centralt att en förändring snabbt håller på att ske.

Deltidsarbetslösheten i kommunerna minskar nu mer än i någon annan sektor, påpekar Boel Callermo på SKL.

–De allra flesta kommuner jobbar aktivt med frågan, säger hon. De har identifierat deltidsarbetslösheten som en viktig fråga för att kunna rekrytera i framtiden.

En starkt pådrivande faktor är de stora pensionsavgångar som väntar i kommunerna. För att locka nya medarbetare gäller det att erbjuda bra arbetsvillkor.

–Konkurrensen om arbetskraft kommer att öka, konstaterar Lars-Åke Almqvist, som noterar ett snabbt ökande intresse för Kommunals projekt Jobbpusslet.

Enligt en modell utarbetad av Paula Liukkunen, ekonom och forskare vid Stockholms universitet, får kommunerna räkna på sin ”bemanningsbalans”. Poängen är att visa hur mycket hanteringen av vikariat och timanställningar kostar och att fler heltider blir kostnadsneutralt.

–Många kommuner har förvånande nog inget grepp om sina totala arbetskraftskostnader. Det har fallit mellan stolarna. Varken ekonomerna eller de personalansvariga har hela bilden, säger Paula Liukkonen.

Fem privata vårdbolag och ett tiotal kommuner ingår nu i Kommunals projekt. Även Trygghetsfonden märker ett starkt intresse för frågan. Fonden, som drivs av fack och arbetsgivare i offentliga sektorn, har just avslutat projektet ”Jämt anställd – ledig ibland”. Där har 33 kommuner lagt fast handlingsplaner för att ge alla anställda önskad sysselsättningsgrad.

–De har kommit olika långt, en del är väldigt långt framme, säger projektledare Eva Sundbeck på Trygghetsfonden.

I farstun väntar fler kommuner.

–Det är många som ringer och vill ha tips om hur de ska göra, säger Eva Sundbeck.

Även hon pekar på de stora rekryteringsbehov som väntar som en pådrivande faktor.

Men också regeringens planer att nästa år begränsa a-kassan för deltidsarbetslösa sätter tryck på arbetsgivarna. Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin tycker att kommunerna ska skärpa sig och erbjuda heltider åt sina anställda.

Lars-Åke Almqvist, förste vice ordförande i Kommunal, medger att det spelar in.

–Kommunerna kan inte längre räkna med att alla med ofrivillig deltid kan fylla upp med a-kassa, säger han.

Regeringens åtgärd kanske rent av är bra?
–Nej, det har vi inte sett än. Vi är rädda att första effekten blir sämre ekonomi för lågavlönade kvinnor.