För två veckor sedan enades IF Metall och en rad arbetsgivarorganisationer inom industrin om ett unikt krisavtal. Uppgörelsen innebär att fack och arbetsgivare lokalt kan teckna avtal om sänkt lön i kombination med minskad arbetstid för att förhindra ytterligare massuppsägningar i den ekonomiska krisens spår.

Det har satt fart på mängder av arbetsgivare runt om i landet som kan se fram emot pengar att tjäna, i alla fall om efterfrågan tar fart igen nästa år.

- Ett stort antal företag sitter i överläggningar kring det här, säger Teknikföretagens biträdande förhandlingschef Tomas Undin, som räknar med att det rör sig om hundratals förhandlingar.

En del avtal har också redan tecknats, enligt Undin. De alternativ som nu står till buds är att varsla om uppsägningar eller att använda sig av den centralt tecknade krisuppgörelsen, eller en kombination av båda.

Bakgrunden till arbetsgivarnas intresse för krisuppgörelsen med facket var att den första uppsägningsomgången inte räckte till. Företagen behövde göra ännu en varselvåg sedan efterfrågan kollapsat i lågkonjunkturen.

Men att säga upp ytterligare personal innebär i omgång två att det blir längre uppsägningstider. Detta eftersom de som är kvar har längre anställningstid. För arbetsgivaren tar det då rent ekonomiskt uppemot nio månader innan kostnaden för den anställde är borta.

- Medan den här krisöverenskommelsen kan hjälpa företagaren på en gång, säger Tomas Undin.

Så om bara den enskilde företagaren kan se en ljusning på konjunkturhimlen blir krisöverenskommelsen med facket en lönsam affär. Om ett företag med 200 IF Metall-medlemmar skulle behöva dra till med ett storvarsel och göra sig av med halva styrkan dröjer det ändå 15 månader innan det ger mer besparingar än alternativet att sänka lönerna till 80 procent, visar TT:s beräkningar.

- Det är vår poäng med det här, säg inte upp, för du blir inte av med kostnaden förrän om minst ett halvår, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.