- 3,8 miljoner medlemmar har blivit 3,3 miljoner, säger Peter Schönfeld, kanslichef på Arbetslöshetskassornas Samorganisation till E24.

A-kassereglerna skärptes när Alliansen kom till makten år 2006. Bland annat blev avgifterna högre och ersättningsnivån försämrades. Det har lett till att a-kassorna nu har förlorat mer än en halv miljon medlemma. I genomsnitt har a-kassorna förlorat nära 13 procent av sina medlemmar.

- I normalfallet försvinner 80 000 till 100 000 medlemmar per år när de går i pension eller liknande, men a-kassorna har både förlorat medlemmar och haft problem med att attrahera nya medlemmar, säger Peter Schönfeld.

De nya reglerna för studenter har gjort att färre studenter har nytta av att vara med.

- Det handlar om 30 000 till 40 000 studenter som mist chansen att få ersättning, säger Peter Schönfeld.

En annan grupp som försvunnit är personer i pensionsåldern som med den högre avgiften har börjat lämna kassorna i större mån. Och det är även många låginkomsttagare som har lämnat, både för att de inte har råd och för att många inte uppfyller kraven för ersättning.

- Hotell- och restauranganställdas a-kassa har tappat nära 30 procent sedan oktober 2006. Många inom hotell- och restaurangbranschen är lågavlönade och många har liten arbetstid, och många är kanske osäkra på om de ska få någon ersättning.

Småföretagarna och Svensk Handel har också tappat en stor del av sina medlemmar, 25 respektive 30 procent. Även där kan tappet bero på att medlemmarna tvivlar på om de kan få någon ersättning. Något som även kan vara relevant i sammanhanget är att dessa, tillsammans med Hotell- och restauranganställdas a-kassa, är några av de dyraste kassorna.

Men det finns även a-kassor som behållit de flesta av sina medlemmar. Hamnarbetarnas är till exempel ett litet förbund som legat stabilt på runt 1 500 medlemmar. Lärarnas har tappat fyra procent, och Akademikernas har tappat sex procent av medlemmarna.

Den som inte är medlem i a-kassan men har arbetat heltid i ett år har rätt till en grundersättning på 320 kronor om dagen. Ersättningen från a-kassorna har sjunkit sedan reglerna förändrades - den genomsnittliga dagpenningen har sjunkit från 579 kronor till 552 under 2007.

För att förhindra att personer står utanför systemet och se till att alla som arbetar har en fullgod försäkring planerar regeringen att införa en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. Den nya arbetslöshetsförsäkringen skulle omfatta omkring 4,2 miljoner svenskar. Det kan jämföras med dagens 3,3 miljoner medlemmar.

Försäkringen ska om den godkänns skötas av en nybildad myndighet, Myndigheten för arbetslöshetsförsäkringsavgift. Den nya lagen kan börja gälla tidigast från januari 2010 och skulle innebära att anställda antingen är medlemmar i en a-kassa eller betalar en avgift på 433 kronor i månaden till den statliga myndigheten, vilket skulle ge en ersättning på upp till 680 kronor per dag. Förslaget är fortfarande ute på remiss.

Men Arbetslöshetskassornas Samorganisation föredrar den nuvarande arbetslöshetsförsäkringen.

- Vi tycker att det är bättre med en frivillig försäkring. Det är en styrka att så många frivilligt ansluter sig till systemet, säger Peter Schönfeld.