- Jag tror att många hushåll har väldigt lite egna besparingar, och jag tror att många upplever att det är tufft just nu. Många sitter inte med en stor budget, säger Gunilla Nyström, privatekonom på SEB.

De bistrare tiderna syns tydligt i statistiken. De svenska hushållen blev 310 miljarder kronor fattigare under det andra kvartalet i år, visar SEB:s sparbarometer. Sedan årsskiftet har nettoförmögenheten minskat med 550 miljarder kronor, vilket motsvarar åtta procent av svenskarnas besparingar. De främsta anledningerna till minskningen är börsfallet och den ökade utlåningen.

Utlåningen fortsatte att öka under det andra kvartalet, med 2,9 procent. Under det senaste året har hushållens skulder ökat med 9,8 procent. Men skuldökningen är mindre än tidigare. Hon menar att fler nu verkar tänka efter innan de tar lån.

- Hushållen tar stora lån, men skuldökningstakten avtar. Nu är det under tio procent, för några år sedan var den uppe i tolv, säger Gunilla Nyström.

Gunilla Nyström spår en mindre ökning av skulderna i fortsättningen.

- Skulderna kommer att fortsätta öka, men jag tror att det kommer att öka betydligt mindre. Dels för att bostadspriserna bromsar upp, men även för hushållen blir mindre benägna att ta lån för renoveringar eller för konsumtion.

Skulderna i förhållande till tillgångarna, den så kallade skuldkvoten, ligger på 27 procent. Det är den högsta nivån sedan 1996, det år då SEB började med sin Sparbarometer. Men fortfarande är värdet på tillgångarna större än hushållens skulder - fyra gånger större.

Positivt är däremot att ökar nysparandet ökar igen, med 50 miljoner kronor under det andra kvartalet.

- Vi ser ett växande nysparande igen och det är positivt. Tidigare i år tog hushållen ut till konsumtion. Nu har de ändrat sina konsumtionsmönster och försöker sätta undan pengar, säger Gunilla Nyström.

Att hushållen blir mer försiktiga i sina konsumtionsmönster är bra för hushållen själva, men det kan drabba tillväxten.

- Det syns tydligt att man försöker spara lite i ladorna, vilket är naturligt och logiskt för det egna hushållet. Men samhällsekonomiskt kan det slå mot tillväxten när hushållen håller hårdare i sina plånböcker, säger Gunilla Nyström.