På EU-nivå har det beslutats att Sverige ska pressa ned koldioxidutsläppen med 17 procent innan 2020. Det innebär att bensin- och dieselskatten troligen kommer att höjas ytterligare, skriver TT och hänvisar till en rapport från Naturvårdsverket.

- Det effektivaste sättet att få ner utsläppen är ekonomiska styrmedel, säger Reino Abrahamsson, utredare på Naturvårdsverkets klimatavdelning, till Pengar24.

Organisationen Motormännen tror att högre bensinskatt är ett möjligt scenario, men anser samtidigt att det är en orättvis fördelning av bördorna.

- Risken är uppenbar att regeringen tar rapporten som en förevändning för att beskatta bilisterna hårdare, säger Tomas Nilson, presschef på Motormännen.

Enligt Tomas Nilson härrör den största ökningen av utsläppen från den tunga transportsektorn. Men det är privatbilisterna som får betala priset.

- Det är i första hand en symbolhandling att beskatta billisterna. Koldioxidbeskattningen är skev. Billisterna betalar både koldioxidskatt på bränslet och fordonsskatt. Det innebär att billisterna betalar 1 krona och 50 öre per kilo koldioxid. Alla andra utsläppskällor i Sverige betalar i genomsnitt 20 öre per kilo. Industrin betalar mycket mindre, flyget betalar inget för sina koldioxidutsläpp och inte sjöfarten heller.

Tomas Nilson menar att det går att göra mycket för miljön genom att fördela skatterna mer rättvist.

- Det är ju alltid lättare att ge sig på den enskilde konsumenten än att ge sig på industrin. Industrin säger ju att den får svårare att överleva och det är därför den skyddas av politikerna, säger han.

Men enligt Reino Abrahamsson på Naturvårdsverkets är det verkningslöst att beskatta industrin hårdare.

- Industrins koldioxidutsläpp ska regleras genom handeln med utsläppsrätter. Då får det ingen verkan att lägga på en ytterligare skatt, säger han.