Januarilönen är ofta extra efterlängtad efter julens excesser. I år kryddas den dessutom av ytterligare skattesänkningar från regeringen. Det är tredje steget i regeringens jobbskatteavdrag – på totalt 15 miljarder kronor – som sätts i verket. Samtidigt höjs gränsen för statlig skatt från 28400 till 31700 kronor. Mest ger skattesänkningen procentuellt därför till den som ligger strax över den nya högre gränsen för statlig inkomstskatt. Som exempel får den som tjänar 25000 kronor i månaden totalt en minskad skatt med cirka 330 kronor. För den som tjänat 35000 blir sänkningen i snitt hela 980 kronor.

Den som är arbetslös och de som riskerar att bli det under året har däremot en helt annan situation. De omfattas inte av jobbskatteavdraget och den senaste rapporten från arbetslöshetskassornas samorganisation visar att endast 25 procent av de som är med i a-kassan nu får ut 80 procent av sin tidigare inkomst. För den stora grupp som lämnat a-kassorna sedan avgifterna höjts är dagsersättningen endast 320 kronor.

–Det är klart kärvt för de som är och blir arbetslösa. På utgiftssidan ger ju dock till exempel lägre räntor lägre boendekostnader även för den som är arbetslös och har rörliga lån, säger Swedbanks privatekonom Ylva Yngvesson.

Med kraftigt minskad inflation spår Swedbanks ekonomiska sekretariat att den reala disponibla inkomsten ökar med 2,6 procent 2009 för att sjunka till 2 procent 2010 då inflationen åter väntas stiga. Erik Penser Bankaktiebolag kom i veckan med en prognos om att reallönerna ökar med hela 3,6 procent under 2009. Det är den högsta reallöneökningen under 2000-talet.

Men frågan är hur mycket som går till konsumtion. Sparkvoten har redan ökat kraftigt, liksom den gjorde under 1990-talskrisen och även efter millennieskiftet. 2010 räknar Swedbank med att den blir den högsta sedan 1993. Hushållens konsumtion bedöms ligga still 2009.

LO:s chefsekonom Lena Westerlund tror inte på skattesänkningarna som stimulansåtgärd.

–När det är sådan oro på arbetsmarknaden och så många som riskerar att bli arbetslösa vågar många inte konsumera även om de har goda reala disponibla inkomster.

Lena Larsson , vd för HUI, räknar ändå med några extra miljarder till handeln. Men även om detaljhandeln får en tredjedel av regeringens skattelättnader, den del av den disponibla inkomsten som normalt går till handeln, innebär det endast 5 miljarder på en total årsomsättning på 600 miljarder kronor.

–Tillsammans med räntesänkningen kommer skattesänkningen självklart att gynna handeln. Men det är inte räddningen för sällanköpshandeln.

Pensionärerna får en viss effekt av skattesänkningarna. Mest får de med lägst pension. På en pension mellan 10000 och 26000 kronor blir sänkningen 130 kronor per månad. Garantipensionen har också räknats upp vilket ger ytterligare några extra hundralappar. Men nästa år kan det bli tuffare med hotet om att pensionerna kan behöva räknas ned (se sidoartikel).

Skattesänkningarna slår också väldigt olika beroende på vilken kommun man bor i. 91 kommuner höjer kommunalskatten. Endast 18 sänker. För den som har en lön på 30000 kronor och bor i en kommun där skatten sänks med 50 öre blir effekten totalt 760 kronor, jämfört med en kommun där den höjs med 1,50 procent då det bara blir 280 kronor mer kvar i plånboken.

2010 väntas inflationen stiga igen samtidigt som inga nya skattelättnader utlovats och konjunkturen fortsatt bedöms vara svag. 2009 kan därmed bli det sista goda året på ett tag när det gäller real disponibel inkomst, för de som fortfarande har jobb.

–Det är inte så troligt att regeringen gör nya stora stimulanser på det sättet. De kommer troligen vara mer återhållsamma. Men samtidigt är det valår och då kan allt bli annorlunda, säger Ylva Yngvesson.