Det sämsta du kan göra ur ett ekonomiskt hänseende är att börja plugga på högskola eller universitet och dra ut på studietiden. Det skriver Dagens Nyheter (DN) som tagit del av beräkningar som baseras på den framtida livslönen.

Det framgår av beräkningarna, som DN redovisar, att den som förlänger studietiden med två år i genomsnitt förlorar 500 000 kronor i livslön efter skatt. Livslön är den inkomst du bedöms ha under alla dina yrkesverksamma år.

– Det innebär en kostnad som faktiskt blir större än själva studielånet, säger Johan Olsson som är utbildningsexpert på Svenskt Näringsliv, till DN.

Förutom studietidens längd påverkas lisvlönen av när du börjar dina studier. Ju äldre du är när du börjar plugga ju färre yrkesverksamma år får du och därmed blir en livslönen lägre.

Svenskar etablerar sig relativt sent på arbetsmarknaden, vid 27 års ålder, beroende på att vi börjar studera senare och att utbildningen ofta tar längre tid än beräknat.

Många kommer inte in på den utbildning de helst skulle vilja och är därför osäkra på studievalet. Det är inte heller ovanligt att studenter byter inriktning på sina studier efter några år eller att de gör ett uppehåll i studierna.

DN skriver vidare att beräkningarna visar att gymnasieutbildningar i många fall leder till en minst lika bra livslöneutveckling som högskoleutbildningar.

– Den som börjar jobba direkt efter gymnasiet kommer att tjäna ihop en livslön som i många fall ligger på samma nivå som den som väljer att plugga vidare. Men det varierar ju förstås också beroende på vilket yrke man väljer att utbilda sig till, läkare och civilingenjör är ju exempel som alltid ger en högre livslön, säger Johan Olsson till DN .