Riksbankschefen Stefan Ingves är oroad över utvecklingen på bostadsmarknaden och har valt att tillsätta en utredning. Statens bostadskreditnämnd är övertygad om att priserna är övervärderade med minst 20 procent och att bubblan kommer att spricka eller pysa under de kommande åren.

Och Finansinspektionen överväger att införa ett bolånetak som innebär att bostadslånen inte bör överstiga en viss andel av fastighetens marknadsvärde.

Det är många som oroas över att många svenska hushåll är högt skuldsatta och därmed sårbara.

Skuldsättningsgraden i genomsnitt uppgår till omkring 160 procent av den disponibla inkomsten, vilket är en rekordhög nivå, historiskt sett.

Även hushållens belåningsgrad ligger rekordhögt.

Hur allvarligt är det med en hög skuldsättningsgrad och en hög belåningsgrad?

–Det är höga nivåer både historiskt sett och i jämförelse med andra länder. Och frågan är om vi får en skuld som blir svår att bära när räntorna stiger och sårbarheten ökar för hushållen. Det behövs inte så väldigt stora räntehöjningar, för att ränteutgifterna ska utgöra en stor del av inkomsten. Detta tränger i första hand undan annan konsumtion.

Hur känsliga är hushållen?

–För ett enskilt hushåll kan skuldkvoten kännas låg, men för hela ekonomin är det en tilltagande spänning. Vi har en skuldkvot på 160 procent som är på väg upp till 200 procent, om utlåningen fortsätter i nuvarande takt. I Storbritannien låg skuldsättningen på de här nivåerna innan deras bomarknad föll. Vi kan inte blunda för det här.

Vad kan hända?

–Det finns alltid osäkerhetsfaktorer kring inkomstutveckling och arbetsmarknad. Vi har fortfarande en osäkerhet kring konjunkturen. Det är anmärkningsvärt att vi ökar skuldkvoten i lågkonjunktur, som vi inte vet när den är slut.

Men sparandet ligger högt liksom förmögenheten?

–Det höga sparandet är förmildrande, men det är svårt att avgöra vilka som sparar och vilka som lånar. Många barnfamiljer har belånat sig väldigt, väldigt högt. Riskerna ökar successivt.

–Förmögenhetskvoten är flyktig och kan snabbt förändras. Värdet av fastigheter som ingår i förmögenhetskvoten till exempel, kan ju ändras snabbt.

Hur stor är risken för att vi har en prisbubbla på bomarknaden?

–Man kan inte riktigt veta det förrän efteråt. Men vi kan se att vi inte har en sund utveckling. Det kan räcka med några faktorer för att få en prispåverkan. Att vi får en ny nedgång i konjunkturen, eller att råvarupriserna skjuter i höjden på ett sådant sätt att Riksbanken känner behov av att höja räntan ytterligare. Vi ser också att många europeiska länder har stora problem, vilket kan påverka oss.

Hur farligt är det med en fortsatt utlåning till hushållen och en fortsatt prisuppgång?

–Det är jobbigt att bli för skuldsatt. Det är svårt att ta sig ur situationen. Det är bättre att inte försätta sig i en sådan situation och bromsa utvecklingen i tid.

Är det realistiskt att tro att vi får ett prisfall?

–Det ska man inte utesluta. Men för att vi ska få ett stort prisfall måste vi få en väsentligt större arbetslöshet, vilket innebär att tjänstesektorn måste få en väldig knäck. Men det är inte i vårt scenario.

Behövs Finansinspektionens förslag på ett bolånetak ?

–Det är hedervärt och bra med ett tak som kan gälla under både högkonjunkturer och lågkonjunkturer. Då stiger inte utlåningen under goda tider och finanssektorn blir mindre procyklisk.

Vad händer om det införs?

–Det beror på vilken nivå man väljer att lägga sig. Om man väljer att sätta en gräns där bostadslånen inte får överstiga 75 procent av bostadens marknadsvärde kan bopriserna påverkas. Men inte om nivån sätts till 85 procent. Enligt förslaget ska taket sättas mellan 75–90 procent.

Vad händer med hushållen?

–Jag tror inte att det kommer att påverka så mycket om man sätter en gräns på 80–85 procent. En annan sak som hushållen bör vara försiktiga med är att det finns en osäkerhet kring regelverket för bankernas kapitaltäckningsregler. När de förändras kan det blir dyrare att låna ut pengar för bankerna, vilket ger högre boräntenivåer.