Drygt 170 000 personer har blivit antagna att börja en ny studie­termin denna vecka vid landets högskolor och universitet. De allra flesta påbörjar en enskild kurs medan andra studerar ett program för att nå en högskole­examen.

Men vägen till en examen betyder tunn plånbok under många terminers studier.

En heltidsstudent får från och med årsskiftet 2 696 kronor i bidrag och 5 444 kronor i lån, vilket ger dem 8 140 kronor att leva på var fjärde vecka då utbetalningarna från Centrala studiestödsnämnden, CSN, sker. Jämfört med i  fjol får studenterna ett par hundralappar mer i månaden i och med att lånedelen av studiemedlet har höjts.

Enligt en undersökning som fackförbundet SIF, en del av Unionen, gjorde år 2007 bland 1 400 studenter hade sex av tio har extra­jobb, och var fjärde student hade övervägt att avbryta sina studier då den ekonomiska situationen blivit för svår. Men för den som väljer att arbeta extra gäller det att vara vaksam så att studiemedlet inte blir indraget.

Fribeloppet, som avgör hur mycket pengar en student får tjäna utan att få minskade studiemedel, är i dag 106 000 kronor per kalenderår. I år har fribeloppet sänkts med 1 000 kronor, men från och med nästa år kommer fribeloppet att höjas till 136 400 kronor per kalenderår.

På Stockholms Universitet var det i veckan full aktivitet då många studenter förberedde slutopponeringar och tentor ­innan vårterminen startar.

Susanna Bäckman och Paula Bel var några av de många studenter som satt med huvudena djupt nere i sina kurslitteraturböcker. Efter sju terminer på socionomprogrammet är de änt­ligen snart färdigutbildade.

– Studiemedlet är verkligen inte tillräckligt. I största möjliga mån får man prioritera bort vissa saker under studietiden så att pengarna räcker till, säger Paula Bel.

Uteliv och lunch på stan blir det alltså mindre av för en student med skral ekonomi. Ett tips för att få mer pengar över i plånboken är att försöka låna all kurslitteratur på biblioteket något som Susanna Bäckman har gjort under hela studietiden. Däremot har hon sluppit leva på nudelsoppa.

– De sista tre terminerna har jag tagit lån och innan jobbade jag. Men jag får också hjälp av min sambo som betalar lite mer av utgifterna hemma, säger hon.

Paula Bel som också har arbetat extra under studietiden klagar över det fribelopp som är satt av regeringen.

– Jag har hela tiden undrat varför man inte får arbeta mer. Det finns de som klarar av att plugga samtidigt som de arbetar deltid eller mer. Jag tycker att individen själv borde få bestämma, säger hon.

Ett annat sätt än att arbeta för att dryga ut studiemedlet är med hjälp av stipendier. Ofta har de en smal målgrupp, vilket ger ganska få sökande till varje stipendium, och många kommuner erbjuder stipendier till de som är bosatta i hemkommunen. Studievägledare på högskolan kan oftast hjälpa till för att hitta de rätta stipendierna.