Den som satsar på ett yrke inom vården kan räkna med att det finns goda möjligheter att få jobb. Om 18 år, år 2030, beräknas 170 000 utbildade saknas just inom vården, enligt en ny prognos från SCB.

Behovet av utbildad arbetskraft kommer att vara störst inom äldreomsorgen.

SCB skriver i sin rapport: "med nuvarande utbildningsdimensionering och om ungdomars studieval inte ändras kommer bristen på arbetskraft att bli mycket omfattande på sikt".

Det gäller framför allt gymnasialt omvårdnadsutbildade personer, men även grupper som sjuksköterskor och biomedicinska analytiker.

- Vi vill peka på gapet mellan tillgång och efterfrågan inom vissa yrken. Det är inte säkert att gapet blir så här stort eftersom ungdomar kanske söker andra utbildningar och arbetsgivare får anställa de som har en lite annan kompetens än den som de efterfrågar, säger Inger Huggare på SCB som varit med och tagit fram rapporten Trender och prognoser om utbildning och arbetsmarknad.

Hon poängterar att det kommer att finnas stora brister på arbetskraft inom vården år 2030. En utbildning värd att gå om man vill ha ett jobb är omvårdnadsutbildningen på gymnasiet. På högskolenivå är sjuksköterskeutbildningen ett säkert kort. När det gäller läkare kommer det att vara en "liten brist", enligt Inger Huggare.

Lärare är ett annat framtidsjobb. Antalet personer med lärarexamen räcker inte till för att täcka efterfrågan, men situationen ser olika ut för olika kategorier av lärare. Enligt SCB-prognosen väntas det bli brist på utbildade förskollärare, speciallärare samt lärare för grundskolans senare år och gymnasielärare.

Inom teknikområdet, där det allt som oftast tycks råda brist på utbildad arbetskraft, är det fortsatt klokt att utbilda sig. SCB:s beräkningar visar totalt sett på en relativt balanserad arbetsmarknad, men tillgången på industriutbildade och på gymnasie- och högskoleingenjörer beräknas minska och på sikt kommer bristen på de kompetenserna att förvärras.

Den som vill vara säker på att få ett jobb 2030 ska inte satsa på en humanistisk eller konstnärlig utbildning, här visar prognosen på ett tilltagande överskott på arbetskraft. Med nuvarande tillströmning till utbildningar inom området kommer tillgången att på sikt vida överstiga efterfrågan, skriver SCB.

När det gäller det samhällsvetenskapliga området skriver SCB att det finns risk för ett stort överskott på bland annat ekonomer och personal- och beteendevetare.

Intresset är dock lågt för handels- och administrations-utbildning på gymnasial nivå. Därför väntas det bli brist på personer med den kompetensen trots att efterfrågan minskar i framtiden.

Hur som helst trycker SCB på att man ska fortsätta sina studier efter gymnasiet. "Inom i stort sett samtliga områden beräknas efterfrågan på eftergymnasial kompetens öka fram till år 2030", heter det i pressmeddelandet.

Trots det beräknas det totalt sett bli ett överskott på eftergymnasialt utbildade när tillgången ökar mer än efterfrågan, noterar SCB. Överskottet gäller framförallt personer utan fullständig högskoleutbildning.

Här kan du läsa hela rapporten från SCB, Trender och prognoser om utbildning och arbetsmarknad.