För första gången sedan studiemedelssystemet infördes har antalet låntagare minskat. Vid årsskiftet hade 1,4 miljoner personer studielån, det är 2 000 färre jämfört med siffran för 2005.

- Det är ett trendbrott. Utbildningsvärlden är inte lika stor i dag, säger Magnus Forss, presschef på Centrala studiestödsnämnden, CSN.

Allt fler studenter tycks klara sig utan studielån och väljer att bara söka bidrag av CSN. Tänkbara förklaringar till studenternas förbättrade ekonomi kan vara att de i större utsträckning arbetar vid sidan av studierna eller att de får ekonomiskt stöd av sina föräldrar. De stigande fastighetspriserna har lett till bättre ekonomi för hushållen och har bland annat gjort det möjligt att öka belåningen på bostaden och använda de pengarna till att betala av skulder.

Förra året betalades det in 11,2 miljarder kronor till CSN, det var 670 miljoner kronor mer jämfört med 2005. Av det var 1,4 miljarder kronor extra inbetalningar, pengar som låntagarna har betalat utöver det som de måste betala in. Samtidigt var nyutlåningen 10,6 miljarder kronor.

- Det är första gången inbetalningarna översteg nyutlåningen, säger Forss.

En annan positiv sak är att det var färre låntagare som inte klarade av att betala sina studieskulder och lämnades över till Kronofogden förra året. Vid årsskiftet hade 83 000 personer en studieskuld hos Kronofogdemyndigheten, en minskning med två procent jämfört med 2005.

- Det pekar åt rätt håll, folk har fått det lite bättre idag och har därmed lättare att betala tillbaka sina lån, säger Magnus Forss.