Vinterns skyhöga elpriser grävde djupa hål i många konsumenters plånböcker. Bakom den kraftiga prishöjningen låg för dåligt utnyttjade kärnkraftverk, som inte gick på full effekt, i kombination med en iskall vinter. I slutet av februari i år steg det genomsnittliga dagspriset på el till rekordhöga 5 kronor per kilowattimme. Det kan jämföras med genomsnittspriset under hela 2009 som låg på 37 öre.

Som alltid under sommaren, när efterfrågan på el minskar väsentligt, ligger priset på en relativt låg nivå idag. Förra veckans genomsnittspris landade på 45 öre per kilowattimme i Sverige. Men det varma vädret som präglat sommaren hittills väntas driva upp elpriserna till hösten. Enligt Kalle Lindholm, informatör på branschorganisationen Svensk Energi, är de nordiska vattenmagasinen den största påverkande faktorn.

–Just nu är det ett stort underskott i de nordiska vattenmagasinen som är de viktigaste för hela systemet, säger han.

Man mäter i procent hur väl vattenmagasinen är och normalvärdet en sådan här vecka i slutet av juli ligger på 77 procent. Förra veckan var magasinen bara fyllda till 62 procent. Det är med andra ord 15 procentenheter mindre vattenvolym än normalt.

–Det betyder att vi inte har ett överskott att ta av. Det är en bristsituation, säger han och berättar att det enda som skulle kunna motverka stigande elpriser nu är att det kommer rikligt med regn.

Ända sedan vårfloden kulminerade har tillrinningarna i magasinen varit något lägre än medelvärdet. På sommaren är efterfrågan relativt låg på el men när industrierna snart kommer igång efter sommaruppehållet väntas efterfrågan på el stiga igen.

–Med grundekonomins lagar om tillgång och efterfrågan betyder ju det att har vi sämre tillgång till vattenkraften, som är förhållandevis billig, kan det bli högre elpriser om det inte har regnat, säger Kalle Lindholm.

Samtidigt går inte kärnkraften på full effekt och Jonas Almquist, Nordenchef på elmäklaren Bergen Energi, tror att Sverige kan behöva importera el från kontinenten i höst.

Reaktorn Ringhals1 håller just nu på med ”provningsverksamhet” och väntas starta om en till två veckor uppger Leif Karlsson, chef för enheten drift och strålskydd på Strålskyddsmyndigheten (SSM). Samtidigt går Oskarshamn3 och Forsmark2 med olika effektreduceringar. Och senare i höst ska flera revisioner göras på kärnkraftverken. Då kommer flera av anläggningarna att ladda nytt bränsle och därmed tas ur drift. Frågan är varför det inte görs under sommaren som vanligt, när efterfrågan ändå är lägre. Så här svarar Leif Karlsson:

–Planerna för när man ska göra omladdningarna görs på flera års sikt. Eftersom man fick den här sena återstarten på kärnkraftverken har man fått väldigt korta driftsäsonger. Då planerar man att stänga av och göra revisionerna i augusti och september istället för mitt under sommaren.

Finns det inte risk att det blir som förra hösten, att det drar ut på tiden?

–Det finns alltid en risk om något inträffar som man inte har förutsett. Men planerna är inte att reaktorerna ska stå över december, januari och februari i år.

Tror du att de kommer kunna gå för full effekt under vintern?

–Deras planer är att de ska försöka åtgärda de problem de har, men man har inte alla lösningar framme än.

Jonas Almquist på Bergen Energi, håller med om att kärnkraftsreaktorernas kapacitetsutnyttjande och vattenmagasinens nuvarande underskott driver upp elpriset. Å andra sidan lyfter han fram de väderprognoser som visar på nederbörd som en positiv faktor för elprisets utveckling.

–Vi har fortfarande ett stort underskott, men det ska regna på rätt ställen nu verkar det som, säger han och syftar på områden i södra Norge och i svenska fjällvärlden där lejonparten av magasinen återfinns.

–Som väderprognoserna ser ut för närmaste tio dagarna ser det positivt ut i strömperspektiv. Får vi en normal nederbörd resten av året kan vi förbättra magasinfyllnadsgraderna ordentligt.

En annan faktor som gör Jonas Almquist något mer hoppfull om att elpriset inte ska bli högre framöver är att förbrukningen idag är lägre, drygt 5 procent, än under högkonjunkturen 2008 då alla industrier gick på högvarv.

–Det gör också att man inte borde få samma tryck uppåt på priset, säger han men understryker samtidigt att om vi får en torr och kall höst kommer det ändå att påverka priset uppåt.

Samtidigt påpekar Jonas Almquist att det finns risk för att vi får importera el, men fördelen då är att priset på el i Tyskland ändå har sjunkit en del på sista tiden.

–Om vi behöver importera och prisskillnaden mellan det normala svenska priset och det rådande kontinentala elpriset är litet så blir även ökningen av det svenska elpriset relativt lite om vi får en torrperiod och behöver importera.