- Det mest ekonomiska vi har är värmepumpar, man matar in 1 kilowattimme el i dem och det kommer ut 3 kilowattimmar, säger Jan Söderström, fristående energiexpert och tidigare verksam hos Villaägarna.

Berg- elller markvärmepumpar kostar visserligen mycket för villaägaren att installera, en bra bit över 100 000 kronor, men betalar sig på sikt och är dessutom miljövänligt. Beroende på hur stor förbrukning man har och hur stor pumpen är blir återbetalningstiden mellan 8 och 15 år, enligt Jan Söderström.

- Men se till att borra tillräckligt djupt. Säger de att det räcker med 100 meter så borra 110 meter - det är inte mycket dyrare, säger Jan Söderström.

Omkring 600 000 svenska småhus har direktverkande el, husen värms alltså med element och radiatorer. Elpriserna har visserligen fallit något den senaste tiden, men prisnivån är fortfarande hög. Dessutom riskerar en kall vinter att driva upp elpriserna, det samma gäller om det blir ont om nederbörd.

Det är inte längre så många hushåll som använder villaolja till uppvärmningen. Det är kostsamt att elda med olja. Mellan 1997 och 2006 steg oljepriset per kilowattimme med 113 procent, enligt Energimyndigheten. Mycket pekar också på att oljan blir allt dyrare i framtiden.

Fjärrvärme är ännu ett alternativ. Kostnaden för den energikällan beror på var i landet du bor och vem det är som äger fjärrvärmebolaget.

- De största leverantörerna som Vattenfall, Fortum och E-on är dyra, icke kommunalägda bolag ligger högre i pris än kommunalägda.

Jan Söderström säger vidare att det går att få ned elförbrukningen genom att komplettera den direktverkande elen med exempelvis en pelletskamin eller en luftvärmepump.

Luftvärmepumpen kostar runt 20 000 kronor, den tar värme ur uteluften och gör om den till värme. En pelletskamin kostar någonstans mellan 30 000 och 50 000 kronor. Stora investeringar för många hushåll, men de betalar sig i längden, enligt experten.

- Det finns många kombinationer som kan sänka elförbrukningen och du gör också något för miljön.

Om det är en för tung investering för hushållet med fjärrvärme och man oroas över höga elräkningar eller dylikt får man fundera över vad man kan göra för att minska sin förbrukning. I ett svenskt genomsnittshus försvinner ungefär 15 procent av värmen ut genom taket och 35 procent genom fönster och dörrar, enligt Energimyndigheten.

- Man kan göra mycket själv. Det är rimligt med en inomhustemperatur på 20-21 grader på vintern. Men varje grad därutöver kostar ytterligare 5 procent i uppvärmningskostnader, säger Jan Söderström och exemplifierar:

- Säg att du förbrukar 20 000 kilowattimmar per år på uppvärmning. Sänk inomhustemperaturen med en grad och du sparar 1 000 kilowattimmar.

Har du många rum varav några sällan används kan temperaturen vara lägre där än i övriga huset. Tänk också på att när du vädrar ska du göra det korta stunder eftersom systemet som reglerar värmen inomhus snabbt känner av när det blir kallare.

- Ha inte fönstret öppet i onödan, och bara korta stunder, säger Jan Söderström.

Funderar du över att tilläggsisolera är det enklast att göra det på vinden vid den här tiden på året. Har du ett hus som är byggt före 1970 är det i allmänhet bara 1 decimeter tjock isolering, den kan ökas med 4 decimeter.

- Men ta råd av en byggnadskunnig konsult så att du slipper få fukt- och mögelskador, säger Jan Söderström.

Drag är inte heller bra om du vill spara på energin. Se över fönster och dörrar och täta listerna. Det kan du göra själv.

- Är det en vindslucka upp till vinden så se till att den är tätad, de är ofta dåligt isolerade. Lägg på en tätskiva, det har jag gjort, säger Jan Söderström.