Maj blev åttonde månaden i följd som elbörsen Nordpols spot- priser föll. I september 2008 låg de på 76 öre mot dagens 40. Alltså nästan en halvering även om just september var en ovanligt dyr månad.

Bingo med andra ord för såväl hushåll som industri. Priserna får direkt utslag på din elräkning- förutsatt att du har ett rörligt avtal. Och det har numera alltfler kunder (se artikeln intill).

Vad beror det då på att priserna fallit så här brant? En av förklaringarna stavas lågkonjunktur. När hjulen snurrar långsammare i industrin sjunker efterfrågan på energi och priserna faller. Nedgången inleddes med fallande priser på kol och olja.

Men kan vi räkna med fortsatt fall? Ja, i det avseendet ser den närmaste framtiden ljus ut.

Det kraftiga regnandet har förbättrat den hydrologiska balansen, vattenmagasinen har fyllts på även om det fortfarande finns ett underskott som uppgår till cirka 15 TWh (en tiondel av Sveriges elproduktion). Dessutom talar prognoserna om ytterligare nederbörd.

De fyra nordiska länderna räknar i Nordels prognos att det uppstår ett kraftigt elöverskott 2012. Då har vindkraften byggts ut och framför allt Finland fått igång sina nya kärnkraftsreaktorer. Prognoserna talar om ett elöverskott i Norden även under torrår.

– Ja, det ser väldigt bra ut både på kort och lång sikt. Vi räknar med fortsatt sjunkande priser framöver och rekommenderar våra privatkunder att välja rörligt pris, säger Johan Öhnell, vd i Telge Energi.

Bolaget har liksom många andra märkt att allt fler kunder väljer att gå ifrån de dyra tillsvidare- avtalen. Ofta har man då valt vindkraftsel, el som är lite dyrare men kunderna har ändå fått ett lägre elpris.

Det verkar blåsa medvind för vindkraften. När Telge Energi i en undersökning i april frågade svenska hushåll om vilken typ av kraftkälla Sverige borde satsa på svarade en majoritet vindkraft. På andra plats men långt efter kom kärnkraft. Vattenkraften var dock inte helig och kom strax efter kärnkraften.

Under den senaste tioårsperioden har priset på el för lägenhetskunder stigit med cirka 20 procent exklusive skatter. Ungefär hälften av vad vi betalar för elen består av skatter och olika avgifter. Energikostnadernas andel av hushållens totala kostnader har varit tämligen konstant och legat mellan 3 och 4 procent.