Det är med elen som med premiepensionen och mycket annat – den som inte väljer är förlorare. De aktiva kunderna som byter fonder, telefonbolag, elbolag med mera gör i regel de bästa affärerna.

På elområdet visar ny statstik från SCB att utvecklingen går åt rätt håll; andelen kunder med tillsvidareavtal minskar stadigt och är nu nere på den lägsta nivån någonsin, 32,8 procent i mars. Nedgången beror på att allt fler väljer elhandlare och gör man det, ja då slipper man de dyrare tillsvidareavtalen.

Andelen ickeväljare har stadigt minskat och bara på ett år är nedgången hela 5 procentenheter. Detta gynnar kunderna men är mindre bra för bolagen som får minskade intäkter. Men på Eon säger försäljningschef Patrik Mardell:

– Vi ringer våra kunder med tillsvidareavtal och uppmanar dem att göra ett aktivt val. Vi vill inte tjäna pengar på kundernas okunskap, det är en trist affärsidé.

Fortfarande är ickeväljarna den enskilt största kundgruppen. Så här såg hushållens val ut i procent i mars, siffran inom parantes visar mars 2008:

• Tillsvidarepris: 32,8 (37,9).

• Rörligt pris: 22,3 (17,4).

• Bundet max 1 år: 14,7 (16,0).

• Bundet 1–2 år: 2,8 (5,4).

• Bundet 3 år: 19,2 (18,0).

• Övrigt: 8,2 (5,3).

Bytarna blir alltså fler. Nu har det gått tio år sedan elmarknaden avreglerades då hushållen fick välja elbolag, för vissa grupper gick det att välja några år tidigare.

I år har bytena exploderat. Cirka 140 000 hushåll bytte första kvartalet elhandelsföretag vilket är en ökning med hela 39 procent jämfört med samma kvartal ifjol. Lägst pris fick de med rörligt avtal men sänkningen var störst för kunder som tecknat ettårs- avtal. Tillsvidarepriset, ”normalpriset”, låg i topp.

De miljoner hushåll som sitter fast i de sämre tillsvidareavtalen, låt vara att de har något större ”frihet”, resonerar ofta som så att de knappt tjänar på att byta. Men där har kunderna fel. Tillsvidarepriser är alltid dyrare över en längre period, visar SvD Näringslivs granskning.

Vi bad ett antal elbolag räkna på tre typkunder, en med rörligt avtal, en med 3-årsavtal och en med tillsvidareavtal. Vad har dessa betalat under de senaste tio åren?

De aktiva kunderna som valt, rörligt eller bundet avtal, har under tioårsperioden betalat 20–40 procent eller totalt 3000–6000 kronor mindre än den med ett tillsvidareavtal.

Skillnaderna beror lite på hur bolagen räknat. Uträkningarna gäller en någorlunda stor förbrukare (5000 kWh/år), till exempel en familj i en icke eluppvärmd villa men inte den lilla lägenheten.

Rörligt eller bundet avtal, vilket är bäst? Svar: det varierar även om vissa bolag hävdar att rörligt alltid är bäst. Avgörande är naturligtvis när avtalen tecknas.

Just i vårt exempel blev det dött lopp mellan rörligt och bundet avtal.

Några bolag var billigare på rörligt, andra dyrare men skillnaderna var inte jättestora. Fast de kan bli betydande.

– Det intressanta är när man sluter sitt fasta treårsavtal. En tidsskillnad på sex månader kan innebära en prisskillnad på 50 procent för ett treårsavtal, säger Lennart Lindberg på Jönköping Energi.