– Energiskatten infördes med miljöargument som stöd. Tanken var att sänka elförbrukningen och därmed utsläppen av koldioxid. Nu är läget ett annat, i och med att systemet med utsläppsrätter avgör hur mycket koldioxid som släpps ut, säger Jakob Eliasson, energiexpert vid Villaägarnas Riksförbund.

Systemet med utsläppsrätter innebär att kraftbolagen gör en extravinst på konsumentens bekostnad. För att kompensera konsumenterna för detta borde staten sänka elskatten, menar Villaägarna.

- Hålet i statsbudgeten kan fyllas genom att beskatta just den elproduktion som gör övervinster till följd av utsläppsrätterna. En sådan skatteväxling påverkar varken koldioxidutsläppen, statsbudgeten eller elpriset, som fortfarande sätts på elbörsen Nord Pool, säger Jakob Eliasson

Enligt modellen sätts ett vinsttak på varje produktionsanläggning. Vinst utöver taket beskattas med 27 procent. Skatten uppstår alltså bara när det finns en övervinst att beskatta. Faller exempelvis elpriset betalar produktionsanläggningen ingen extra skatt.

I ett räkneexempel gjort av analysföretaget Econ Pöyry kan skattesänkningen leda till ett pris som är 7,5 öre billigare per kilowattimme. För ett villahushåll med elvärme ger det en skattesänkning på cirka 2 000 kronor per år.

Villaägarna tycker också att den finska branschorganisationen Teknologiindustrins modell är intressant. Det går i korthet ut på att elbörsen Nord Pool lägger på en fast avgift varje gång det görs ett avslut, det vill säga varje timme. På så vis får börsen in pengar som ska täcka köp av utsläppsrätter.

– Bolagen får ingen extra kostnad, men skillnaden kommer vara att kolkraftverken erbjuder lägre pris för att de inte bakar in kostnaderna för utsläppsrätterna i det egna elpriset. Då sjunker priset på all el, säger Jakob Eliasson.

Det kommer dock fortfarande vara billigare med exempelvis vatten- eller elkraft jämfört med kolkraft.