Diskretionär förvaltning betyder att du ger förvaltaren mandat att löpande fatta beslut om hur dina pengar ska placeras. Priset för detta kan antingen vara fast, provision på resultatet eller en mix av dessa.

Som underlag har förvaltaren det avtal ni slutit om vilka ramar han eller hon ska röra sin inom. Vilken risknivå ska gälla? Vilka placeringsinstrument ska vara tillåtna? Ska det vara okej med certifikat med hävstång och blankning eller ska det bara vara placeringar i aktier och obligationer? Ska du kontaktas om det gäller summor över en viss nivå? Hur ska rapporteringen ske?

Du kan egentligen se diskretionär förvaltning som en personligt utformad fond. Du har din egen fond och din egen fondförvaltare. Däremot finns inga tabeller i tidningarna som visar hur dessa privatfonder går så har du därmed får hjälp att välja förvaltare.

Istället får du gå på rekommendationer och det resultat som förvaltaren väljer att presentera när du funderar på att välja någon.

Kapitalförvaltarna arbetar ofta utifrån en modellportfölj. Den mäts mot ett eller flera index och det går att följa portföljens historik. Modellportföljens innehåll och förändringar beslutas oftast av en grupp eller kommitté. Men du behöver inte acceptera modellportföljen. Du kan välja en annan inriktning på placeringarna och andra mål.

Det viktiga är att kontraktet du skriver under innehåller uppgifter om risknivå, placeringsinriktning och avkastningsmål.

Diskretionär förvaltning är en lukrativ marknad och det finns många aktörer som vill vara med. Det finns både storbanker och mindre kapitalförvaltare.

HQ Bank är (eller har varit) en av de mindre aktörerna på denna marknad. Andra kända är Carnegie, Erik Penser Bank, Lancelot och Burenstam & Partners.

En viktig fråga är om det är bättre att vara kund hos en av de mindre eller om en storbank är att föredra. Fördelen med de mindre finns ofta att hitta i hur de startats. Ägarna är ofta före detta anställda på storbankerna som sysslat med samma sak där.

Många har uttryckt en frustration över att det finns begränsningar i placeringsmöjligheterna, ofta är det bankens produkter som ska användas i första hand. De mindre brukar därför framhålla att de kan placera på hela marknaden utan några begränsningar.

Å andra sidan finns inte storbankens trygghet i att verksamheten anses viktig för samhällsekonomin. Vad det innebär har till exempel HQ Banks kunder fått erfara när konkursförvaltaren stängde banken.

Men det finns också annat som är värt att granska, till exempel om förvaltaren har en egen tradingverksamhet. Det har de stora men även många av de mindre. Det kan ifrågasättas om det alltid gynnar privatkunderna.

Då finns alltid en misstanke om att de bättre avsluten bokförs i den egna verksamheten och att du som privatperson får ett sämre utfall (till exempel den sämre kursen än tradingportföljen när en aktie har sålts samma dag).

Är det en bra jägare på finansmarknaden kanske det inte har så stor betydelse, bytet är ändå så stort och saftigt att det räcker till åt alla. Men när det går sämre är frågan vad som händer. I både Carnegies och HQ Banks fall var det ju också den egna tradingverksamheten som blev bankernas fall.

Hur du blir bemött har också betydelse, på gott och ont. Kontakterna mellan förvaltaren och dig är ofta en central del av erbjudandet. En kritik som ibland brukar framföras är att de kundansvariga är professionella pratare.

De ringer upp och visar intresse för kunden och det är inte alltid som samtalen bara handlar om placeringarna. Kanske är det inte ens den du pratar med som i praktiken har ansvar för placeringarna utan bara för ”kundvården”.

En annan fråga är hur många kunder förvaltaren har. Är det ett lågt kapital som krävs för att kunna köpa tjänsten diskretionär förvaltning kan du räkna med att du får samsas med många. Låga belopp i detta sammanhang är en halv eller 1 miljon kronor.

Det finns också förvaltare som har 50 miljoner som minimibelopp och då kan du förvänta dig både att servicen är i topp och att förvaltningsprocenten är i botten. Förvaltningsavgifterna är ofta förhandlingsbara om det rör sig om större kapital.

Notera också att vid diskretionär förvaltning är förvaltningsavgiften dessutom avdragsgill i deklarationen

En kritik som ibland framförs är att man säljer på dig de produkter som är mest lönsamma för förvaltaren. Detta kan du undvika om du väljer en förvaltare som tar ett fast pris och låter eventuella provisioner till falla dig.

Rapporteringen är också en väsentlig fråga. Du har rätt att med viss regelbundenhet få rapporter om dina placeringar och hur de utvecklas. Ser du att de går ungefär som en indexförvaltad Sverigefond så är det ju inte mycket bevänt med placeringsskickligheten. Då kunde du lika gärna ha den billigare fonden.

Och givetvis ska du inte placera hos någon som inte är godkänd hos Finansinspektionen för diskretionär kapitalförvaltning. Skulle du bli lurad har du, som alltid, små möjligheter att få tillbaka dina pengar.