TILL SIST | Karin Arnell är reporter och krönikör

Bakgrunden till det stora intresset utomlands är EU-kommissionens tävling tidigare i år, där Kronofogden och Konsumentverkets undersökning om sms-lån bland unga representerade Sverige.

–Sedan dess har telefonen gått varm, berättar Janne Åkerlund på Kronofogden.

Orsaken är att sms-lån tycks vara ett nordiskt fenomen som väcker stor förvåning i allt från USA till Taiwan och Filipinerna. Den franska nyhetsbyrån AFP, dagstidningen Le Monde, tysk tv och radio är några som har berättat om den snabbt växande skuldfällan för svenska ungdomar. På utländska bloggar diskuteras nu hur tokigt det är i Sverige och yppas oro över när låneformen når deras länder.

Vad är det då som gjort detta till ett problem i främst Sverige och Finland? Mobilanvändning och kulturella betingelser är ett par teorier.

–Kanske är traditionen att inte handla för pengar man inte har starkare i andra länder, spekulerar Janne Åkerlund.

En annan förklaring är de undantag i konsumentkreditlagen som gör att lånebolagen inte behöver uppge effektiv ränta på lån under 3000 kronor och att det inte heller krävs en ordentlig kreditprövning. Justitiedepartementet håller just nu på och ser över lagstiftningen och väntas komma med en promemoria vid årsskiftet.

Bolagen har helt enkelt hittat en nisch i de nordiska länderna där de kan låna ut pengar till dem som inte får lån på annat håll. Det är en förlängning av den marknadsföring som går ut på att man på ett enkelt sätt ska nyttja krediter i större utsträckning. Köp nu – betala sedan. Problemet är att det kanske inte funkar när man är 18 år. Om man inte har 3000 kronor idag, varför skulle man då ha 3600 kronor någon månad senare?

Nej, svenska ungdomar är knappast korkade. Tvärtom. De har lärt sig använda systemet som gör det möjligt att ta snabba lån då ingen kollar upp tidigare lån eller skulder. Men när det gäller att lösa de problem som uppstår när man lever över sina tillgångar har de en hel del kvar att lära.