- I dag behöver cirka 15 procent av Sveriges befolkning fertilitetsbehandlas för att kunna bli med barn. Det blir mycket folk bara i Mälardalen, säger Barbro Fridén, verksamhetschef på Fertilitetskliniken i Stockholm.

Bakom kliniken står sjukvårdsbolaget Carema, som även har en fertilitetsmottagning i Göteborg sedan 20 år tillbaka.

Innan Stockholmskliniken etablerades hösten 2005, fick konsultfirman McKinsey i uppdrag att analysera affärsmöjligheterna i Stockholmsområdet.

Analysen pekade på ett stort kundunderlag, infertilitet är ett påtagligt växande problem i Sverige.

De långa köerna till landstingets fertilitetsbehandlingar, som dessutom inte är tillgängliga för de över 38 år, leder till att efterfrågan på privatfinansierade alternativ ökar stadigt.

– I den här branschen är vi några få aktörer som känner varandra väl. Därför vet jag att våra konkurrerande kliniker inte har tappat klienter, trots att vi har etablerat oss här, säger Barbro Fridén.

Den största anledningen till att allt fler behöver hjälp är att väljer att bilda familj senare. Efter 35 års ålder börjar kvinnans fertilitet att minska och det är ovanligt att en kvinna över 43 år blir gravid på naturlig väg. Även mannens fertilitet avtar med åren.

En annan anledning till att kunderna strömmar till, är att allt fler blir medvetna om att det finns effektiva metoder att ta till.

– Tidigare var det bara för de barnlösa att tiga och lida, men i dag söker allt fler hjälp, säger Barbro Fridén.

Fertilitetskliniken erbjuder alla typer av behandlingar, utom ägg- och spermiedonation, som enligt lag endast får utföras på universitetssjukhus. De vanligaste behandlingarna är ägglossningsstimulering, insemination med partnerns spermier och provrörsbefruktning, så kallad IVF-behandling.

– I dag är 4 procent av alla barn som föds provrörsbarn. Det blir en i varje skolklass, säger Barbro Fridén.

Magnus Nilsson var tidigare cellforskare, men är i dag vd för svenska börsbolaget Vitrolife, som är verksamt i 80 länder. Företaget utvecklar och tillverkar produkter och system för bland annat provrörsbefruktningar.

Produkterna används på Fertilitetskliniken, men den starkast växande marknaden finns just nu utanför Sverige.

– Utvecklingen går snabbast i Asien. Särskilt i Kina där den växande medelklassen har råd med den här typen av behandlingar, säger Magnus Nilsson.

I de nordeuropeiska länderna är tillväxten stabil. Men i Tyskland och i Italien har villkoren försämrats för branschen, på grund av restriktiv lagstiftning och av religiösa skäl. Men i många länder erbjuds gratis IVF-behandlingar.

– Ungefär 5–10 procent uppskattas marknaden fortsätta öka. Det har att göra med moderna västerländska vanor, vi utbildar oss mer och skaffar barn senare. Trenden håller på att sprida sig över hela världen, säger Magnus Nilsson.

Utvecklingen går hela tiden framåt, ny teknik gör det snart möjligt att frysa ner kvinnans ägg, vilket leder till ökade möjligheter att behandla äldre kvinnor.

– Cancerdrabbade kvinnor kan med den tekniken spara ägg, för att skydda dem inför en framtida graviditet. Tekniken ökar marknaden på sikt och leder till att äggdonationer kommer igång på samma sätt som spermiedonation, säger Magnus Nilsson.

Human Finans ger kredit till ofrivilligt barnlösa som behöver låna pengar för att ha råd med en fertilitetsbehandling. Ikanobanken är samarbetspartner och kreditgivare. Grundaren Magnus Rowell säger att antalet låntagare ökar hela tiden.

– Vi har ett upplägg som är noga anpassat efter målgruppen. Ofta saknas tid till att jobba ihop pengar till en behandling. Väntar man för länge riskerar man att bli för gammal, säger han.

Lånen kan ligga på upp till 100 000 kronor utan säkerhet. Även personer som har studiemedel eller a-kassa accepteras. Men räntorna ligger på över 10 procent.

Maria Granberg har forskat om de ekonomiska konsekvenserna i samband med ofrivillig barnlöshet, både för samhället och för det enskilda paret. Hon anser att det är en felprioritering från samhällets sida att inte satsa mer pengar på att hjälpa de ofrivilligt barnlösa.

– Om man ser vad det kostar skattebetalarna att producera provrörsbarn, är det uppenbart att kostnaden understiger nyttan för samhället. Trots att barnen kostar mycket, är det ändå en samhällsekonomisk vinst, säger Maria Granberg.

Ingen annan behandling inom sjukvården är lika hårt reglerad som fertilitetsbehandlingarna. Maria Granberg tror att det beror på att landstingspolitikerna inte ser sammanhanget mellan ökad fertilitet och samhällets behov av fler barn.

– Kanske borde staten gå in med pengar, precis som de har gjort med barnbidragen. I dag när så många IVF-behandlingar lyckas vore det en bra affär, säger Maria Granberg.