Hushållens lån ökade med 47 miljarder kronor under årets tredje kvartal. Det är en högre låneökning än samma kvartal förra året då den var 36 miljarder. Det framgår av SCB:s sparbarometer för årets tredje kvartal.

Som vanligt är det lån tagna i bolånesinstitut och bank som utgör den största delen av skuldökningen, lån hos dessa två långivare var tillsammans 46 miljarder kronor.

Hushållen hade samtidigt ett svagt negativt finansiellt sparande under kvartalet - man lånar alltså mer än man sparar. Sparandet uppgick till minus 1,8 miljarder kronor, det är lägre än tredje kvartalet 2007 och 2008 då motsvarande siffror var 11 respektive 13 miljarder kronor.

Det finansiella sparandet utgör nettot av de transaktioner av finansiella tillgångar och skulder som sker under ett kvartal. Det här kvartalet var transaktionerna i skulder, skuldökningen, alltså något större än de för tillgångar. Skuldökningen uppgick till 47 miljarder och transaktionerna i tillgångar till 46 miljarder kronor.

Hushållens tillgodohavanden på bankkonton ökade med 1,3 miljarder under tredje kvartalet vilket är en låg siffra, enligt SCB. Förra årets tredje kvartal var motsvarande siffra 18 miljarder och året dessförinnan 36 miljarder kronor. Totalt har hushållen 943 miljarder kronor på bankkonton.

Åter till lånen. Under det tredje och fjärde kvartalet förra året samt första kvartalet i år höll sig låntagandet på en lägre nivå än den har gjort de senaste åren, men förra kvartalet vände det och hushållen lånade 58 miljarder.

Tredje kvartalets låneökning på 47 miljarder är i stort sett på samma nivå som tredje kvartalet 2006 och 2007. Hushållen tar vanligtvis mindre lån under första och tredje kvartalet än under andra och fjärde.

Hushållens totala skuldbörda var den sista juni 2 493 miljarder, varav lån i bostadsinstitut och bank tillsammans var 2 174 miljarder kronor. Tredje största långivare är CSN, där hushållens studieskulder den sista september uppgick till 183 miljarder kronor.

Faktum är att hushållens lån i banker och bostadsinstitut i princip har trefaldigats sedan 1998 (se grafik). Tredje kvartalet 1998 var siffran 750 miljarder kronor, tredje kvartalet 2004 uppgick lånen till 1 237 miljarder och tredje kvartalet i år hade alltså siffran stigit till 2 174 miljarder kronor.

Hur placerar då hushållen sina pengar? Hushållen köpte aktier för något mer än de sålde för under kvartalet. Nettoköpen av börsnoterade svenska aktier var 1,3 miljarder kronor. Sparandet i fonder var högre än i aktier. Totalt uppgick nettoköpet av fonder till 6 miljarder kronor.

Köp av utländska fonder och andra fonder ökade mest, där fond-i fond och blandfonder ingår, nettoköpen av dessa var 3,3 respektive 2,3 miljarder kronor. Aktiefonder är den fondtyp som hushållen har störst innehav i, kvartalets nettoköp av aktiefonder var 0,7 miljarder.

Den största sparformen för hushållen är försäkringssparande. Sparandet i individuella försäkringar var 15 miljarder, vilket är högre än tredje kvartalet förra året då motsvarande siffra var 6 miljarder. Liksom första och andra kvartalet i år var sparandet i kapitalförsäkringar relativt högt, det är en sparform som är förmånlig i tider med börsuppgång.

Sparandet i kollektiva försäkringar, där även PPM ingår, var 23 miljarder, varav PPM-sparandet stod för 7 miljarder. Tredje kvartalet förra året uppgick det kollektiva försäkringssparandet till 32 miljarder, allt enligt SCB.