Enligt Visa är risken relativt liten för att man som kortkund ska råka ut för ett bedrägeri. Av 100 kronor som betalas med kort försvinner 2,4 öre till bedragare. I Europa är motsvarande siffra 5,8 öre per 100 kronor.

I fjol handlade svenskarna för 34 miljarder euro, motsvarande 347 miljarder kronor, med sina Visa-kort i Sverige. Räknat på 2,4 öre per hundralapp, betyder det att bedragare under förra året stal omkring 83 miljoner kronor från konton knutna till Visakort.

Hur mycket av detta som återbetalats till kunderna framgår inte men det normalt sett så ersätts kunderna för pengar som stulits vid bedrägerier.

Skimning är den vanligaste formen av bedrägeri som de svenska kortkunderna råkar ut för. Då kopieras informationen som finns på magnetremsan på kortet och ett nytt falskt kort tillverkas, det sker antingen genom att någon har mixtrat med bankomaten eller genom att en anställd i exempelvis en affär eller på en restaurang kopierar informationen.

Om korten stjäls eller tappas bort kan innehavarens namnteckning förfalskas, stöld av PIN-kod kan ske genom att kriminella filmar knappsatsen på bankomaten när du tar ut pengar.

Kriminella kan också komma över kortinformation på andra sätt. Ett är att skapa falska internetsidor, exempelvis banksidor och uppmana bankkunderna att lämna ut sin kod.

Så lurar du kortbedragarna

Enligt Visa handlar hälften av bedrägerierna om förfalskade kort medan kriminella som använder stulen kortinformation och handlar på nätet eller liknande står för fyra av tio bedrägerier. Bedrägerier med stulna kort står för 10 procent.

På de marknader där chip används är bedrägerierna färre än på andra platser i Europa. I slutet av fjolåret var 80 procent av Visakorten på den svenska marknaden chip och pinkods-kort.

Det finns runt 7,1 miljoner Visa-kort, kredit- och betalkort, i cirkulation i Sverige. Omkring en av fyra kronor vi handlar för betalar vi med kort.

– Allt fler svenskar betalar med Visakort allt oftare och för allt mindre summor, säger Fredrik Westerman, chef för Visa i Norden och Baltikum, i en kommentar till statistiken.

Svenskarna använder sina Visakort oftare och för mindre inköp än vad den genomsnittlige europén gör. Förra året genomfördes omkring 968 miljoner transaktioner med Visakort i Sverige, cirka 2,7 miljoner transaktioner per dag. Det är en ökning från 2008 med 14 procent.

I hela Europa genomfördes 17 miljarder transaktioner med Visakort under 2009, en ökning med drygt 8 procent på ett år. Totalvärdet på 856 miljarder euro, motsvarande 8 774 miljarder kronor, är en ökning med 3,7 procent.

Det är värdet på betalningarna med betalkort (debet) som ökar; med 6,3 procent till cirka 596 miljarder euro, medan värdet på kreditkortsinköpen minskar med 1,4 procent till cirka 203 miljarder euro.

Noteras kan också att e-handeln idag står för en femtedel av det som spenderas med Visakort i Europa, det är en dubblering sedan 2006.