ANALYS | Banksparande

Tidigare stod bolån och sänkta mäklararvoden i fokus. Men det senaste året har bankerna istället inriktat sig på sparräntorna. Nischbanker och de mindre kredit­instituten erbjuder den högsta sparräntan. De är ivriga att locka kunder med förmånliga villkor.

Storbankerna har också höjt inlåningsräntan, men de är fortfarande långt på efterkälken.

En annan skillnad mellan storbankernas sparkonton och konton hos mindre aktörer är att de senare ger en bra ränta från ­första kronan, oavsett hur mycket som finns på kontot.

För den som vill spara några kronor är det definitivt tillfälle att shoppa runt efter bra sparräntor. Fråga din bank rakt ut om du kan få bättre ränta. Om inte kan det vara läge att flytta pengarna. ­Däremot lönar det sig sällan att jaga tiondelar. Tänkt efter först om det är värt besväret.

På Konsumenternas Bank- och finansbyrås hemsida kan du enkelt jämföra räntor och villkor. Fördelen är att jämförelsen uppdateras hela tiden så att uppgifterna ska vara färska.

Det viktigaste när man sätter in pengar på ett nytt konto är att se till att pengarna omfattas av den statliga insättningsgarantin. Den innebär att staten garanterar 250 000 kronor om bolaget går i konkurs, förutsatt att pengarna kan tas ut från kontot med kort varsel. Även om insättnings­garantin gäller är det värt att fundera på hur säkert bolaget är. I fallet med Custodia fick spararna vänta närmare ett år på sina pengar.

Kontrollera också att kontot inte är förknippat med några uttagsavgifter.

Ett alternativ till sparkontot är Riksgälden. Här finns en bred flora av konton med rörlig respektive fast ränta. Den rörliga räntan ligger nu på 4 procent. Det finns även ett realräntesparande där spararen får en fast ränta plus ersättning för den faktiska inflationen under sparperioden.

Inflationen ligger nu på 3,4 procent. Ett sparkonto måste alltså ha en ränta på minst 3,4 procent för att löna sig. Men det finns ingen anledning att låta den stanna där.