Priset på risk har stigit och nått samma nivåer som i Storbritannien och euroländerna. Den ersättning som svenska banker kräver för att låna ut pengar till varandra har nära nog fyrfaldigats sedan i augusti, skriver Dagens Industri i tisdagens utgåva.

- Alla på finansmarknaden lider när det inte fungerar bra. Det är viktigt att det här inte blir långvarigt. Riksbanken har kalibrerat reporäntan på 3,75 procent vilket ska vara lagom i förhållande till konjunkturen, men nu blir räntan högre vilket inte är bra konjunkturmässigt, säger Tomas Pousette, chefsekonom på SBAB.

De stora låntagarna på kapitalmarknaden får nu betala mycket mer för att låna på kapitalmarknaden, enligt Bengt Lindholm, finanschef på Handelsbanken.

- Våra ränteupplåningskostnader har ökat med 5-10 räntepunkter. Kapitalet har blivit dyrare. Det finns kapital för de som har bra rating och lite risk i sin verksamhet, men det har blivit lite jobbigare, säger Bengt Lindholm.

Hur påverkar det här bolånen?

- Det påverkar låntagarna, framför allt på hypotekssidan, i och med att instituten får ökade upplåningskostnader. Det förs över till låntagarna, men det har inte skett än. Men i det långa loppet blir det så, säger Bengt Lindholm.

Spridningseffekterna i finanssystemet har varit stora och det mesta av finansoron är som sagt exporterat från USA. Viktigt för utvecklingen på finansmarknaderna framöver är vad Federal Reserve kommer med för räntebesked tisdag kväll, svensk tid, och vad som kommer ut av de amerikanska bankrapporter som offentliggörs den här veckan.

- Det blir viktigt att se hur stora förluster de har och hur de hanterar dem i förhållande till sina balansräkningar, säger Tomas Pousette.

Han betonar att ingen gynnas när finansmarknaderna inte fungerar som de ska.

- Det blir både dyrare och svårare att låna, vi påverkas som alla andra. När det gäller bolånekunderna riskerar de att få betala en högre ränta än vad de annars hade behövt göra, säger Tomas Pousette.