- Vi räknar, lågt, med att svensk detaljhandel betalar 12 miljarder per år för att ta betalt varav cirka 10 miljarder är för kort, säger Martin Weiderstrand, ansvarig för betalfrågor på Svensk Handel.

Handeln omsätter omkring 430 miljarder kronor under ett år vilket gör att cirka 2,8 procent av omsättningen används för att kunna ta betalt. Och notan slussas vidare till konsumenterna som ofta är omedvetna om hur mycket de faktiskt betalar för korthanteringen.

Hur mycket bankerna tjänar på korthanteringen verkar dock vara en väl förborgad hemlighet - de vägrar att berätta hur mycket det rör sig om. I bankernas redovisning återfinns kortverksamheten oftast under kontorsrörelsen som en del av provisionsintäkterna eller liknande.

- Vi redovisar inte så specifikt. Kort ingår i kontorsrörelsen och våra siffror ingår i ränte- och provisionsnettot, säger Kerstin Ottosson, informationschef på SEB Kort.

I ett presentationsmaterial på SEB:s hemsida framgår det dock att affärsområdet Kort redovisade ett rörelseresultat på 864 miljoner kronor för helåret 2007, intäkterna uppgick till cirka 2,3 miljarder kronor och kostnaderna till cirka 1,3 miljarder. Och då är SEB inte störst på kort i Sverige.

Inte heller Nordea, Handelsbanken eller Swedbank särredovisar intäkterna från korthanteringen.

E24: Hur mycket tjänar ni på korten?

- Det är flera olika affärer. Vi har ingen siffra som vi redovisar offentligt, säger Stefan Bergelind, chef för kortinlösen på Swedbank. Han tillägger att kort är en affär bland andra för banken.

- Det är inte en lysande affär utan ska ses som en rationalisering av kontantaffären. Vi tjänar inga stora pengar på korthanteringen, men vi minskar besvären för samhället, säger Mårten Hallén, ansvarig för kortutgivning på Swedbank

E24: Varför vill ni inte säga hur mycket ni tjänar på kortverksamheten?

- Vi gör inte det, vi har aldrig gjort det. Det har inte funnits ett behov av det, säger Stefan Bergelind.

Han säger att kortavgifterna bland annat ska täcka processing-, försäkrings-, service- och kreditkostnader och att korten är en viktig tjänst både för handeln och för kunderna. Om inte ett företag fullgör sina åtaganden mot en kund, som har betalat med kort, kan banken få ta kostnaderna. Ett exempel är när Fly me gick i konkurs, då fick kortinlösaren ta stora kostnader, enligt Stefan Bergelind.

Det är svårt att få en bra bild av hur mycket vi betalar i kortkostnader. Olika banker tar olika mycket betalt för korttransaktionerna och ofta vet handlaren inte exakt vad han betalar för.

- Det är för höga avgifter och det saknas transparens när det gäller interchangeavgiften, vi vet inte vad den är, säger Anders Sköld på Axfood.

Interchangeavgiften är en avgift som den inlösande banken betalar till den kortutställande banken.

- Eftersom vi inte vet hur stor interchangeavgiften är vet vi inte heller om vi betalar för mycket. Det är en uppgörelse mellan de finansiella institutionerna som är svår för handeln att påverka, säger Anders Sköld.

Att det finns ett missnöje med hur bankerna sköter korttransaktionerna bekräftas också av Svensk Handel.

- Avgifterna måste vara transparenta så att handlarna vet att de inte betalar för andra saker som banken lägger in i avgiften, exempelvis flygbonuspoäng och andra avgifter som banken har för att få kunden att använda sina dyra kreditkort, säger Martin Weiderstrand.

Han säger vidare att både bankerna och handeln vill minska andelen kontanter, men att det sker först när kortkostnaderna är lägre än kontantkostnaderna. Idag är det inte så, delvis på grund av att kontanthanteringen är en fast kostnad.

Handeln är helt beroende av att korthanteringen fungerar, det är ett grundkrav från kunderna att kunna betala med kort.

- Förhoppningen är att regelverken ändras och det blir ett avtal inom EU så man kan konkurrensutsätta de här delarna på ett bättre sätt, säger Anders Sköld.

Sist men inte minst får man inte glömma att alla kortinnehavare betalar en årsavgift för sitt betal- eller kreditkort, som ska läggas till de andra kortkostnaderna vi får betala.

Notan växer dessutom ständigt eftersom kortanvändandet ökar. Enligt rapporten Payment Cards Western Europe 2008 hade andelen kontantbetalningar minskat till 34 procent 2006 från 75 procent femton år tidigare, och det är som sagt kortbetalningarna som ökar.

- Kortanvändandet har ökat dramatiskt de tio senaste åren. Jag skulle uppskatta att det var tio procent av kunderna som betalade med kort i mitten av 90-talet, idag är det 70-80 procent, säger Anders Sköld, systemchef för affärsområdet butik på Axfood.

Peter Grauers, ansvarig för treasury och cash management på Hennes & Mauritz, bedömer att 60 procent av kunderna betalar med kort inom klädhandeln idag jämfört med 40 procent för fem år sedan.

Swedbank är den bank som utfärdar flest kort i Sverige, 3,5 miljoner. Merparten är bankkort, eller debitkort som det kallas eftersom pengarna dras direkt från kundens konto.

- Korttransaktionerna ökar med 17 procent per år. Swedbank har omkring 45 miljoner transaktioner per månad i butik och 10 miljoner transaktioner i bankomat, automatuttagen ökar inte, säger Mårten Hallén, ansvarig för kortutgivning på Swedbank.