Det bor mellan 400 000 och 500 000 muslimer i Sverige, många av dem vill använda ett banksystem som följer islamisk lag. Men ännu finns inget alternativ i Sverige.
Marianne Laanatza, Mellanösternkännare och verksam vid bland annat Lunds universitet, säger att det finns intresse för att etablera islamisk bankverksamhet i Sverige.
– Det finns intresse och olika försök pågår. Man försöker hitta ett bra koncept, säger Marianne Laanatza till E24. Men mer än så vill hon inte säga i dagsläget.
Flera internationella banker erbjuder idag sina kunder islamisk finansiering. I bland annat Storbritannien och Tyskland finns banker som drivs enligt de priniciper som sharialagarna förespråkar. För cirka fem år sedan etablerades exempelvis Islamic Bank of Britain i London.
I grunden för islamisk finansiering finns islamisk lag, sharia, som bland annat förbjuder räntetransaktioner. Sharia stadgar att pengar inte har ett egenvärde; pengar ska inte kunna användas bara för att tjäna mer pengar. De måste investeras i varor, verksamheter eller tjänster som i sin tur kan generera vinst.
Alla insatta medel på en islamisk bank måste också investeras etiskt riktigt, inte i verksamheter som exempelvis har att göra med tobak, alkohol eller pornografi. På kundernas sparkonton består utdelningen av vinstdelning mellan banken och kunderna av den vinst som genereras av banken.
Bostadsköp finansieras genom att banken köper huset eller lägenheten åt kunden. Sedan hyr kunden bostaden av banken. Aktieplaceringar går däremot bra och det finns även en särskilt anpassad form av obligationer.
Finansinspektionen (FI) har än så länge inte fått in någon ansökan om att starta islamisk bankverksamhet i Sverige.
FI gjorde en utredning för något år sedan där man tittade på om det finns hinder i rörelselagstiftningen för banker för att starta islamisk bankverksamhet här.
– Det finns inga absoluta hinder i rörelselagstiftningen. Banker får dock exempelvis inte äga fastigheter hur som helst. Det är i sig ett hinder, men det går att lösa genom att man till exempel bildar ett annat bolag som äger fastigheterna, säger Johan Terfelt, jurist på FI.
FI ser alltså inget behov av att ändra rörelselagstiftningen. När det gäller annan lagstiftning, som till exempel konsumentskyddslagstiftningen kan det finnas vissa problem. En konsument har i Sverige exempelvis alltid rätt att förtidsinlösa lån.
– Det kanske går att komma runt. Avtalsvillkoren ska vara klara och tydliga, säger Johan Terfelt.
En annan fråga där det kan bli problem gäller skattelagstiftningen; vi har exempelvis avdragsrätt när vi betalar ränta på lånen. Det finns inte en lika långtgående avdragsrätt för avgifter för lån.
Det krävs tillstånd från FI för att bedriva bankverksamhet i Sverige, men har man tillstånd att bedriva bankrörelse i ett annat EU-land kan man etablera sig i Sverige utan särskilt tillstånd.
– Givet att man följer konsumentskyddslagstiftningen skulle vi sannolikt godkänna en sådan etablering då det inte finns hinder för detta i rörelselagstiftningen, säger Johan Terfelt.
I sammanhanget kan också nämnas att JAK (Jord, Arbete, Kapital). Det är en bank där man inte använder ränta eftersom idén med JAK är att ingen ska tjäna pengar på passivt ägande. Medlemmarna sparar hos JAK utan att få ränta och de kan samtidigt låna utan att behöva betala ränta. För att få låna krävs ett sparande.







